Utanförskap.

Ser på Godmorgon Sverige.
Man diskuterar där varför det blir så många mord i Malmö.
Varför just Malmö?

Gubbarna som var med pekar med hela handen, det är utan förskapet som gör detta.
Allt för många människor står utanför konsumtionssamhället.
Grund idéen med det liberala samhället vi har just nu (läs den moderata politiken) är att vi som individer skall roffa åt oss så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.

Alla sitter inte med på det här tåget, som bekant.
Det skapar en segregation som är farlig för samhället.
Farlig därför att de som inte kan vara med och slåss om kakan kommer att göra det ändå, men på ett icke lagligt sätt.

Gubben i tv säger att Malmö alltid varit först med allt, därför att staden är vår port mot kontinenten.
Men det är också en av de platser som fått ta emot flest invandrare.
För några år sedan kom det 3000 invandrar barn som skulle inkluderas i den Svenska skolan.
De stoppades in 7-8 st i en trea.
(som jag förstod) Det gick antagligen inte att va hemma under sådana förutsättningar.
De hamnade på stadens gator och torg, och blev ett lätt rov för kriminella ledare.

Jag säger inte att detta är en sanning, men det är en teori.
Sanning är dock att många människor är utanför det samhälle vi har idag.
Invandrare, arbetslösa, sjuka, funktionshindrade, pensionärer.
Skapar man ett sånt samhälle så bjuder man in kriminaliteten och våldet.

Vi måste ändra attityd.
Vi måste tänka inkludering, allas lika värde och vi kan inte ta in fler invandrare än vi kan ta hand om, det är inte rasistiskt det är sunt förnuft.
Om någon skaffar sig fler katter än den personen kan ta hand om, anses det som djurplågeri.
Men om ett land tar in fler invandrare än man kan ge ett drägligt liv och ett arbete, så är det misshandel tycker jag.

Vi behöver mer nationalism utan semitism eller rasism.
Vi har tappat vi känslan.
Vi känner oss bara sämre än USA istället för att se vad vi kan och vad vi har.
Vi hukar oss och vi skrapar med foten.
Medan vårt land sakta sjunker allt längre ner i alla undersökningar som görs.

Var är solidariteten?
Var är jämställdheten?
Var är generositeten?

Alla kan inte ha allt, det vet jag.
Men några kan inte heller ha allt, på bekostnad av alla oss andra.

Vi måste också fundera på vad vi behöver.
Hur vi använder våra resurser här på jorden.
Måste allt va nytt och ny renoverat?
Måste garderoben ständigt förnyas?

Vill vi med vårt sätt att leva skapa segregation och utanförskap bara för att vi kan?
Nu står vi här och tittar på Malmös gäng bråk som blir allt blodigare.
Om bara några år är den företeelsen spridd över hela vårt land, vill vi det?
Vad kan vi göra nu för att det inte skall bli så?

Är det rimligt att en stad som Malmö skall ta emot så många invandrare på en och samma gång?
Kanske skall vi stoppa invandringen helt tills vi tagit hand om dem som redan är här?
Vi som är Gammel Svenskar ska kanske inte ta den här diskussionen, det kanske är så att de som är Ny Svenskar skall ha ett par ord med i laget och inte bara de som har högskoleutbildning.

Vi måste kanske lämna över integrations frågorna till dem det berör, och lyssna på vad de har att säga.
För hur det än är så borde ju de veta bäst.
Sen kan man ju fundera på hur man själv vill bli bemött om man tvingas fly till Irak eller Iran.
Hur och var man då vill bo. Vilka skolor man vill ha sina barn i  osv.