jag

jag

fredag 10 februari 2012

Äntligen

Äntligen.
Man skall inte ropa hej förrän man är överbäcken, och kanske gör jag nu ett misstag.
Men äntligen har jag inga barn kvar på Odenskolan.
Det är en stor lättnad.

Jag skall gå ur de två föreningar jag är med i, backa hem från andra åtaganden.
Vi börjar om 2012 på ny tom ruta.
Jag behöver inte längre vara arg.
Jag behöver inte vara ledsen.
För det som sker i samhället angår mig inte längre.
I alla fall inte personligen.

Det spelar ingen roll vilken rektor skolan har.
Det spelar heller ingen roll vem som är områdeschef.
Jag har heller inte längre någon anledning att gå in på biblioteket, för när Per inte finns där mer, så kommer servicen där bli lika med noll, igen.
Sakta men säkert plockas de som kan och vill något bort.


Många kanske tycker jag är självgod när jag säger att jag drivit frågor som
Jag tyckt varit viktiga.
Jag ville att Odenskolan skulle bli länets bästa skola för barn i behov av särskilt stöd.
Jag såg ett mini Arken för de små på Midgård.
Jag hoppades man kunde lägga ett Arken för de stora i villan i Hampetorp.



Jag upptäckte felen vid Styrsta som kanske inte är så mycket fel som det är okunskap bland dem som fattar beslut.
Katrinelund orkar jag inte ens bry mig om.
Jag värnar om vårt strandskydd och tycker att om man skall bebygga strandnära här i Östernärke så skall det vara flerfamiljshus för det säger mitt sosse hjärta att det är det enda rätta.
Men det tyckte inte sossarna i vår förening.
Slutsatsen måste vara att jag inte är sosse.

Vad gynnar det bygden om en hoper rika pensionärer från städerna slår sig ner här?
De har inga barn i skolan.
De åker glatt ett par mil för att handla billigt.
Möjligen kan de handla möblerna på Jacobsons.
Men troligen behöver de inga nya möbler, de har säkert allt sen årtionden tillbaka, precis som alla gamla.

Man planerar Sveriges största vindkraftverks park utanför Brevens.

Visst jätte bra.
Men redan idag dör tusentals av våra fåglar för vindkraftverkens vingar.
Sottern har ett rikt fågelliv med bla fiskgjuse och andra stora rovfåglar.
Miljövänlig energi tar kål på fiskjusen som är fridlyst?
Ja inget jag kan göra åt det.
När xx slutade ha hästar dog den fridlysta nattviolen ut i hagarna.
De växte i hundratal nere i hagarna mot Hjälmarens stränder.
Det tänkte man inte på när man bråkade och jävlades med människan.

Jag önskar jag kunde gjort något åt det, åtminstone, men det kunde jag inte.
Nattviol, Fläckigtnyckelblomster och Sankte Pers nycklar är borta.
Nu skall jag ägna mig åt min trädgård, min familj och mina få vänner som finns kvar. Jag skall återgå till att läsa böckerna jag köpt men aldrig hunnit öppna.
Jag skall ta min lilla röda och åka runt och njuta av alla platser som snart inte finns kvar.

Till och med öarna är bebyggda. Man kan ju hoppas att det är med bygglov och lyft strandskydd?
Jag skall ta med fika korg och sitta på de breda bryggorna och se på fågellivet, för visst är de breda bryggorna stora som landsvägar allas genom allemansrätten?
 
Jag önskar er alla en skön vår i vår underbara natur, så länge den är allas vår natur, rätt som det är äger andra den mitt framför näsan på oss.
 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.