Små älsklingar i min trädgård.

Jag har lite svårt för svår flirtade blommor och växter.
Det skall vara sånt som bara växer, inget extra pyssel och lallande.
Trädpioner, magnolior och annat bortskämt klientel gör sig icke besvär.

Här den stackars syrenen som växte i ständig skugga, den satte jag i österläge och nu blommar den överdådigt varje försommar.

snöbollsbusken är min älskling

En annan favorit är mitt lilla rosenkvitten.

De två första perenner jag skaffade var dessa Löjtnashjärtan.

När alla träd och buskar var borta fick jag problem med att hålla efter ogräset. Det blev till att rensa en kvadratmeter om dagen varje dag hela veckan. Så kom svärmor med några flocknävor och mitt liv blev mycket enklare.
Nävorna är tacksamma breder ut sig i kuddar och blommar snällt länge och sen är fröställningen fin.

Det blev flera med tiden. Midsommarblomster, kungsnäva, brunnäva liten flocknäva, karmosin näva....
många blev det och de har en särskild plats i mitt hjärta.

Liksom lungörten.
Jag har både röd, rosa och blå lungört. Skall nog köpa den vita också.

Förgätmigej kan jag heller inte vara utan. Liksom penseér och petunior som jag alltid drar upp från frö.

Andra älsklingar är temynta, fackelblomster, violruta.

Fler bilder imorgon..