I väntans tider...

Egentligen skulle jag kunna kallat dagens blogg för lite allt möjligt.
Men fast allt är så vackert ute nu så väntar jag på några av mina bebisar.

Om några dagar slår äppelträdet ut i snövit blom och under det den lila syrenen, vars doft kommer att berusa mig.

Smörbollen, jag har tagit säkert 100 kort på den, inget blir bra. Men jag längtar ...

 Rosen tryt slår också snart ut och fyller mitt köksfönster med rosa eld.

Klart man skall glädja sig åt det som är nu och då gör vi det..
Detta är från min fönsterrabatt här står många olika aklejor och en del andra älsklingar.

 Här står löjtnanshjärtan många tulpaner och nävor. Se på bara någon dag har de slagit ut.

 Gullvivor fast de är röda. de gula flyttade ut ur min trädgård, kanske för att de fick flytta för många gånger.

 Brokbladig revsuga blommar snart i blått. Jag älskar den. Den rödbladiga vandrade ut i gräsmattan.

Vita dubbla vitsippor hm jag kallar dem anemoner förökar sig glatt och jag ger gärna bort en tose. Jag gillar dem som hållbara snitt blommor.

 När vi sågat ner skogen kom det en röd tulpan den våren, nu är det många röda tulpaner både här och där...  visst skär det sig i allt det rosa men det gör en sommaräng också..

Ja så här kan det gå när jag får hjärnsläpp. Erik och jag var ute i söndags i trädgården.
Jag petade ner frön, rensade lite här och där för som ni förstår så bäst växer ändå maskrosorna... vi hamnade nere på baksidan. Bakom mig står Bristol Ruby som är ett trädgårds prakttry som fryser varje vinter. Jag är krum och stel så Erik fick klippa ner de döda grenarna. jag satt på stolen.
Så ser jag de två högarna med jord som en gång i tiden var smultronrabatter. Under jorden dolde jag två björkstubbar. I höstas växte det fina svampar i hela gräsmattan för deras skull. Nu satt jag och tittade.
Tja om de går att gräva upp? Måste ju pröva...

Erik var som en igel han grävde, skyfflade gjord och se stubben gick att skala som en ost. Helt genom syrad av mysel. Kvar va en liten stubba kärnved. Dax att hämta gubben (Joakim) Han såg på eländet, talade om vilken optimistisk dåre jag är. Går aldrig dom har fruktansvärda pålrötter. Jag hejade på och bad. Med en suck satte han spaden under stubben knak så flög den upp. Han såg väldigt förvånad ut. Önskar jag fått det på bild.

Jaha så nu har jag ett gigantiskt hål istället....

Förra veckan berättade jag för grannen att deras katt brukar komma in.
Jag lovade slänga ut den med bestämdehet, hm det kan ju inte jag. Hon frågade också om vi matar den, vilket jag naturligtvis förnekar.
Men insåg idag att det var en ren lögn.
Han äter min kattmynta...

Om nu någon skvallrar så är det helt okej. Alla katter på gatan tar sig en sväng förbi min kattmynta, ibland sover de i den ibland äter de den. Jag brukar ta en kvist i mina buketter till köksbordet.