jag har aldrig behövt fundera på den frågan tidigare.
Allt har varit så självklart.
Vi köper julklappar, vi handlar vackra blommor, vi köper till jul prydnader och vi köper massor av mat.
Pappa i huset spenderar julen hos sina föräldrar, vi andra myser hemma.
Men i år är allt annorlunda.
Vi har verkligen inga pengar. Pappa kommer att få ca 4500 kr i aktivitets stöd denna månaden som skall räcka till den 15 dec. Därefter vet vi inte hur mycket det blir.
Inga berg med julklappar under granen i år
Jag har börjat köpa julklappar, faktiskt redan i somras. Men inte hunnit köpa något till våra barn. Och kommer inte ha råd att köpa något heller. Nu hoppas jag att barnens farmor och farfar tänker extra mycket på våra barn i jul. Kanske kan andra syskon och vänner göra detsamma.
Hur blir det för oss? Ja jag vet inte hur det blir med julmaten.
Vi får nog äta makaroner och korv. Det blir billigast för ingen här äter korv längre.
Så vad är viktigast med julen?
Ja ur mitt/vårt perspektiv är det inte släkten, vi har inte råd att åka dit.
Det är inte viktigt med julmaten för det får det inte vara eftersom vi inte har råd med det.
Julklapparna är inte viktiga.. eller är de inte det? Ungdomarna här har redan ångest för att vi inte ska ha råd att köpa några.
Men det blir inget extra.
Inget alls.
Så vad är viktigast med julen?
Att man förbereder den tillsammans?
Att man bakar och gör godis?
Eller är det julpyntet som är viktigast och att vi är tillsammans på julafton? (men om jag känner maken rätt så kan han inte avstå maten hos sin mamma i år heller)
Kanske är det snön som är mysigast och viktigast?
Eller kanske ljusen och värmen?
Jag kommer pynta som vanligt, duka vackert och ha massor av ljus tända. Vi kommer elda i kaminen och vi kommer i alla fall äta våra makaroner på vackert porslin från Fyrklövern.
Jul borde vara gemenskap med familjen, men så har vi aldrig haft det här.
Jul borde vara frid och det har vi i vårt hem.
Jag kommer dock inte kunna fylla vårt hem med julblommor i år.
Jul jul strålande jul...
å alla hemlösa.... alla fattigare än oss.... alla gamla och sjuka.... alla som vårdas på institution...
å alla rika som har tappat sin empati och som tror att de aldrig blir varken arbetslösa eller fattiga jag hoppas dessa människor får uppleva det vi i vår familj upplever, erfarenheter berikar ju......
...strålande jul.... eller en jul i mörker under en kartong på en toalett.. nästa år?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.