Diabetes, depression, ångest och ADD

Livet suger.
Min dotter har diabetes, depression, ångest och ADD. En mycket dålig kombination.

Sen hon slutade skolan 2015 har hennes mående klart försämrats. Hittade inget jobb hon klarade av pga stress och sin diabetes.
Denna jävla diabetes!!!!!!!!!!!!!!!!

Att ha svårt med rutiner och att komma ihåg är ett helvete om man har diabetes.
Man glömmer insulinet till maten. Man är hungrig och äter ett äpple och tar inte insulin till. Man är stressad och då hjälper det inte hur mycket insulin man tar, sen när man lugnat ner sig dimper man rakt ner i avgrunden och måste äta druvsocker och blir då hög igen.

Insulin är ett hormon som är känsligt för andra hormoner så som könshormoner och stresshormoner.
Är man utsatt för stark stress så funkar inget ändå.

Min dotter har varit sjuk på riktigt inte bar ha diagnosen diabetes utan sjuk = mår piss och får inte ordning på värdena.
Vi har gått varje månad till diabetessköterskan som laborerat hit och dit med doserna. Kanske borde människan kontaktat läkaren tidigare?
Nu har vi hållit på med klabbandet i ett år.

I går kom vi på det årliga besöket till doktorn på diabetes mottagningen. Då är värdena så dåliga och så oregelbundna att hon inte vet vad hon ska göra. Dottern gråter och berättar hur dåligt hon mår psykiskt och hur hennes kaotiska liv ser ut med oförstående f-kassa mfl instanser. Alla överklaganden vi håller på med, läkare som inte förstår att det inte längre går att sjukskriva patienter retroaktivt mm mm mm i alla oändlighet.


Vi fick aldrig veta hur illa det är, bara att hon sjukskrev dottern efter 5 min en månad till att börja med. Hon tog omedelbart bort insulinpumpen och satte in långtidsverkande insulin i spruta så vi säkert vet att dottern får bas insulin åtminstone och måltids insulin med minnes penna..

Dottern har fått ärrvävnad under huden i underhudsfettet stora knölar. Dessa gör att insulin slangen viker sig och sen glider ut vid ansträngning, knölarna är hårda som sten. Det är vanligt att diabetiker som haft diabetes länge får såna knölar, mitt barn har haft diabetes sen 4 års ålder och är nu 22  år.

Dessa knölar har nu blivit sjok. Kroppen kan inte ta upp insulin i dessa knölar så det spelar ingen roll hur mycket hon tar det stannar i vävnaden och blir till ännu fler knölar på knölarna.

Magen har blivit en slapp degklump med hål och vindlingar, dels efter en allvarlig underhuds infektion hon hade förra året men också pga knölarna. Huden lossnar från underlaget liksom.

Vi måste få ordning på hennes blodsocker, hennes mående annars överlever hon inte sa doktorn. Så här illa har det aldrig varit.

Jag mår så dåligt för jag är sjukt orolig för mitt älskade barn.

Har du problem med din diabetes skriv gärna en kommentar.