Min mamma Margot Källgren född Widblom

MAMMA Margot.
Min mamma gick bort 16 februari 2003.

Då hade vi inte ens bott en månad i vårt hus.
Det blev ett tufft år.
Jag borde ju veta vem min mamma var,
Men det gör jag egentligen inte.
Därför att hon aldrig talade om sig själv.
Hur mycket jag än frågade.

Hon är född i Motala 1930 dagen före julafton.
Mamma hette Maria Maja Wiblom (på den tiden).
Pappa hette Sven Wiblom.
Hon, min mamma, döptes till Valborg, Margot Viola.

Mycket mer än så vet jag inte.
Min morfar var urmakare det minns jag.
Mormor gifte om sig med Howard Herlin, och bodde när jag var liten i Ulfåsa.
De hade en dvärgpinscher som hette Rico och som var så tjock att han såg ut som en köttbulle med fyra tändsticks ben.

Som liten drabbades hon av engelska sjukan.
Till följd därav fick hon dåliga tänder.

Mamma tycket om folk, eller skall vi säga att hon var släkt kär.
Det var alltid släkt hemma hos oss eller så var vi hos dem.
Vi var ofta, väldigt ofta hos mormor i Ulfåsa.
När mormor skilt sig från Howard bodde hon långa perioder hos oss.
Mamma fanns alltid där för sin mamma och sina halvbröder.
För mig fanns hon vid köksbordet.

Hon var hemmafru och hade som sitt uppdrag att passa på oss.
Fruktansvärt.
Hon städade, bakade och tvättade.
När jag kom från skolan stod det hemkokt hallonsaft på bordet och en påse bullar.
Ofta följde kompisar med hem och utspisades på samma vis.
Mamma var bra på att lyssna.
Men hon sa sällan något.

Jag kan heller inte minnas att hon var med på ett enda föräldramöte i skolan, dem skötte pappa.
Hon var tröstare och omhändertagare.

Jag var nog ett ganska hopplöst barn.
Dålig i skolan, bortskämd och säkert lat.
Dessutom tjock och ganska ful.

Själv hade hon alltid sett otroligt bra ut.
Välklädd och parant i alla fall när jag var liten.
Innan hon rökte sönder sin röst helt hade hon en underbar sångröst.
Hon var envis och orubblig.
Skötte hela hemmet och klippte dessutom gräset.
Det borde hon inte gjort för hon var född med klaff fel i hjärtat och var klen.

Hon älskade dukar.
Sydde dem både själv och köpte massor av linnedukar från Vätternväveriet och Klässbol.
Hon älskade påslakan också.
Musik smaken var Vikingarna och dansmusik.
Med åren tappade hon sitt klädintresse.

Hon fick ett par hjärtinfarkter och slutade röka.
Sen fick hon bröst cancer, då tog de bort en tårtbit av bröstet.
Men cancern kom tillbaka och hela bröstet plus lymfkörtlar opererades bort.

Men det var en hjärntumör som tog hennes liv.
Hon var inte rädd för att dö men för döendet.
Hon hade velat leva för hon vill så gärna se Hanna och Erik växa upp.
Mamma älskade Hanna, men Hanna älskade morfar.
Men Erik älskade sin mormor och innan hon dog insåg hon hur mycket han älskade henne.
Det är en tröst.

Efter sin död kom hon till mig och rätade ut några frågetecken jag bar på.
Tack mamma för att du fanns där som en klippa, i mitt stormiga liv.
Det har idag gått 10 år sen min mamma dog.
Jag sörjer henne varje dag.
Sorg är kanske inte randig för oss vuxna, men den är en vågrörelse, ibland rulla det in stora vågor och sorgen sliter nästan sönder mig, ibland är det små vågor och det går att hantera.

I går städade vi skrubben och där låg mammas gamla nötta handväska och i den allt det hon alltid bar med sig.
Igår plockade jag bort det jag ville ha kvar, hennes plånbok och lite papper resten skall jag nu kasta, det tog 10 år att klara av att göra det.

En gång blev jag anklagad för att inte sörja min mor, det var en fruktansvärd sak att säga till någon.
Man sörjer olika, det finns perioder i livet då man inte hinner sörja färdigt, då de levande pockar på all uppmärksamhet, så var det för mig.
De levande måste gå före de döda.

Men sorgen väntar, den kommer sen när man minst anar det.
Min mamma och min pappa kommer alltid att fattas mig.
Jag älskade dem ju.
Men nu kan jag släppa taget om deras saker.
Allt har sin tid.

　Min mamma Margot. som ung.
　
　
　

Nu börjar säsongen igen!

I veckan som gick satte jag de första pensérna i sålådan.

I går skrev jag ner mina frölistor. 5 sidor!



Nytt för i år är fler grönsaker!
Jag satte hallon ifjol och planterade om mina blåbär och nu skall odlingarna utökas med grönsaker.
Första fröna kom idag från Impecta i Julita!

Jag har beställt fler morötter mm från Jennys fröer och sånt. Nu väntar jag med spänning på att de kommer!

Från mitt liv : VIvalla

Jag trivdes i Vivalla.
En vacker förort och lagom långt från centrum.
Hyfsad lägenhet och nära till affären mm.
Inte var det stökigt heller.

Fast det bodde kufiska människor bredvid mig.
I alla fall var det lugnt för det mesta.
Jag var inte rädd heller.
Trodde jag var trygg bland sten och betong.
Men visst hände det konstiga saker.
Grannen hette Karin och var mentalsjuk.
Längst ner bodde en knarklangare.
Under mig en hustrumisshandlare.

I huset mitt emot flyttade det in en gubbe strax före jul.
På natten efter lucia såg jag tre maskerade män, trodde jag i lägenheten kl 3 på natten, när jag var uppe och kissade.
Det såg konstigt ut men va sjutton…
Tiden gick och blommorna dog i fönstret.
Lamporna lyste dygnet runt.
Det såg allt konstigare ut.
Så jag ringde Öbo.
Kl fem på morgonen en dag några veckor senare bar de ut något i en plast säck. Sen sanerades lägenheten.
Gubben var död.

Hade jag sett honom bli mördad?
Hade jag sett mördarna?
Eller dog han av sig själv?
Ja inte vet jag.

Jag blev inlåst av en påtänd pundare i tvättstugan en sen kväll.
Men det gick bra för det kom en tant och skulle boka tvätt tid och då gick jag ut med henne.
Jag hade tur mer än en gång.
En fransktalande afrikan låste in mig i cykelskjulet.
Han ville gifta sig med mig.
Jag var kissnödig och törstig och fick stå där i skjulet i två timmar och lyssna på hans gidder.
Tillslut var jag tvungen att gå på toaletten.
Jag sa att nu måste jag gå på toa.
Han kom tätt efter.

När jag satte nyckeln i låset tog han den och knuffade in mig i lägenheten.
Jag gick på toa och fixade vatten med is till honom. Han lät mig inte komma ut ur köket.
Då ringde telefonen.
Min mamma ringde alltid när jag kom hem från jobbet, så hon visste att jag kommit hem ordentligt.
Hon hade säkert ringt länge nu.
Han skakade på huvudet.
Jag skulle inte få svara.
Då kommer min pojkvän hit om inte jag svarar, sa jag.
Men när jag lyfte luren hade mamma lagt på.
Men nu var goda råd dyra.

Jag tryckte luren mot örat och sa lugnt.
Hej älskling. Kom över på en fika.
Ja kaffet är klart om 5 minuter jag sätter på det nu. Puss och kram.
Afrikanen såg minst sagt förbannad ut.
Nu var jag rädd, men satte på kaffe i alla fall.

Jag hade faktiskt en pojkvän den här tiden. Lasse hette han.
Men han bodde i Baronbackarna och jobbade på gjuteriet och var inte på väg.
Möjligen visste Afrikanen att jag hade en pojkvän, vad vet jag, men han gick ganska snart.
Jag sjukskrev mig och åkte hem till mamma.
Mitt liv var skakat i sina grundvallar.

Nu startade ombyggnaden av loftgångshusen i Vivalla och jag skyndade på min egen flytt och kom bort från lägenheten ganska snart.
Nu bodde jag på Skaldegatan och det fanns en port och en trappuppgång.
Porten skulle vara låst men det var den nästan aldrig.
Men om jag var rädd gick jag ner och reglade den.
Det var lugnare på Skaldegatan och jag hade en jätte fin ny rustad lägenhet.
Nya skåpluckor, tapeter, kranar och kakel.

Det som var läskigt nu var att vi blev mordhotade på jobbet.
Jag jobbade på ett fritidshem och där hade vi ett invandrarbarn från en Libanesisk familj.
De mordhotade oss.
Jag tänker inte gå in på detaljer men det var inte vi som orsakat deras ilska utan skolans personal på den skolan han gick på.
Kl 3.00 varje natt ringde det på min dörr.
Det var fruktansvärt.
Utanför stod två män, aldrig samma.
Jag ringde polisen men de kunde inget göra.
Öppna och se vad de vill sa någon smart snut.
Aldrig i livet tänkte jag.

Så jag sökte jobb i Vingåker och flyttade hem igen.
Anders som jobbade med mig fick sin Opel Manta totalt sönderslagen.
Karin blev ner slagen på väg hem från jobbet en sen kväll efter ett personalmöte.
Vår föreståndare fick trädgården uppgrävd på semestern.
Två barn försvann ett par timmar från dagis.
Hängde det ihop?
Ingen aning, men jag blev rädd.

Lant lollan ville hem till älgarna igen.
En älg är alltid en älg, men människor är inte alltid mänskliga.

Funderingar

Jag har några frågor och funderingar.

1.  Är det verkligen billigare att bedriva jordbruk i stor skala?
2.  Är det verkligen klimatsmart?
     Jag tänker att det blir både dyrare och mer inhumant att frakta
     djur över halva Sverige eller halva Europa för att dö.

Så här tänker jag:

Om jag fick bestämma skulle vi gå två steg tillbaka.
Jag skulle vilja att vi började om från början.

Ju fler som jobbar, ju fler som har ett jobb, desto bättre.

Men idag slår vi ihop jordbruk, företag mm till allt större enheter.
Det blir en vinst på pappret, men i längden kostar det pengar.
Fler arbetslösa, fler som får pendla längre. När det gäller djurhållning så får dessa djur vid avtjänat värv åka långa sträckor för att dö.
Vi importerar kött från bla Holland, Irland och Danmark.
Varför, när vi kunde fött upp djuren här?
Varför sälja svenska djur till andra länder för att sen köpa tillbaka köttet?

Nu talas det om att vi skall förlägga åldringsvården i Thailand????
Men samtidigt ser vi en skenande arbetslöshet här, Hur går det ihop?

Om vi skall ha sjukvården i Polen, åldringsvården i Thailand  köpa maten från Eu-länderna och ha vår industrin i Kina.
Vad ska vi då ha Sverige till, ska vi ens begravas här?

Landsbygden avfolkas.
Städer växer.
Städer växer på bekostnad av odlingsbar mark, är det riktigt klokt?

Vi har inte längre ett försvar som kan försvara oss om något händer, men vi kan ingå i en Europeisk styrka, för vi har yrkessoldater....

Vi har inte längre någon katastrofstyrka om ett nytt Estonia skulle inträffa.

Frågan är vad vi alls har kvar av den tygghet sossarna byggde upp under tre decennier?

Vi har ingen arme, vi har snart ingen inhemsk produktion av kläder, skor, stål, möbler eller mat för den delen.

Om Eu faller.
Vad är vi då?
Vad har vi då?

Vi ville skapa ett nytt USA, med stater fast här kallade vi det länder. Jag tror aldrig vi kan bli ett nytt USA.  Våra länder har utvecklats under tusentals år, så var det inte i USA när federationen bildades, då var många stater nya utan egna författningar, lagar och regler, det underlättade.

Eu för oss är något vi betalar en helvetes massa pengar till, sen är vi inte tillräckligt skickliga i att få tillbaka lite av kakan.
Vi låter vår egen produktion gå under till förmån för EU.
Men jag kan inte se några vinster i det.

Idag har vi inga jobb, vi har ett bestånd av fallfärdiga hus i allmännyttan. Vi har kött från jordens alla hörn.
Vi vet inte längre vad vi äter.
Möbler, kläder, maten som vi äter tillverkas någon annanstans.

Om något skulle hända, om det blev krig i världen vad gör vi då?
Ska vi skicka våra Svenska killar till att försvara andra länder eftersom vi ändå inte har några vapen, några stridsvagna eller några stridplan här?

Ska vi sträcka upp händerna och ropa " kom och ta oss" annars svälter vi ihjäl.

Vad ska det bli av Sverige?
en gång var vi ett lysnade land, stolt med framgång i allt vi gjorde.
Det svenska stålet var känt i hela världen.
Idag tillverkas det i Kina.
Svenskt papper utkonkurerat av Kina.

Svensk tekoindustri var stor och känd nu tillverkas våra kläder i Taiwan mfl länder.
Svenskt porslin ledande på marknaden sålt till Finland, Irland.. you name it.
Svenskt glas är inte längre svenskt....

Vad är svenskt?

Svenskt kött kan mycket väl komma från Danmark, Irland eller Holland.
Svensk mjölk kommer inte från sverige i så stor utsträckning som man tror, den kommer från Finland, Danmark, Tyskland mm. På 10 år har sörmlands mjölkbönder halverats ( källa: p4 sörmland).

Vi behöver stanna upp och fundera på hur vi ska få loss vår svenska skuta från grundet.

Jag vill att vi slutar bygga på odlingsbarn mark.
Jag vill att vi stoppar bebyggelse runt våra sjöar och hav.
Strandskyddet skall värnas om!
Det skall inte vara tillsalu!

Jag vill att vi ger driftsbidrag till små bönder.
Att vi startar nya merjerier i varje kommun.
Nya slakterier, nya förädlings anläggningar mm.
Vi kan lika gärna betala bidrag till våra egna bönder som till EUs bönder.

Jag vill att vi skattebefriar små företag, med en eller två anställda och familjeföretag på delar av vinsten.

Jag är ingen ekonom ,ingen nationalekonom heller, men det måste finnas något sätt att få tillbaka kapitalet till sverige.
Annars är det snart bara granskog här skövlad av utländska profitörer.

Sverige var fantastiskt, men vi håller på att riva hela rasket!

FRÅGAN ÄR VAD SKALL VI RÖSTA PÅ I VALET FÖR ATT DET INTE SKALL GÅ
KÄPPRÄTT ÅT FANDERS?

Jag vet inte.

Gymnasieskolan

De sa på nyheterna att det kanske är på G att göra gymnasieskolan obligatorisk.
Det tycker jag är jätte bra!

Men läste att någon tycket tvärt om, och han poängterade att alla inte passar för studier.
Men så vitt jag vet är det ingen som sagt att alla gymnasieplatser måste vara teoretiska.

Jag tycker att det är bra.
För att:

1. Om gymnasiet är obligatoriskt, så MÅSTE de hjälpa alla barn som går där.
Man kan inte säga, att ett barn med inlärningsproblem inte kan få stödundervisning.
Man kan heller inte strunta i alla barn med diagnoser.
Man måste då ha små undervisningsgrupper för autister på alla linjer.
och det är bra för dessa barn.

2.  Om gymnasiet är obligatoriskt måste lärlingsutbildningen fungera för dem som väljer den.
Man måste helt enkelt ta ansvar för ALLA elever.

3. Om gymnasieskolan är obligatorisk kan man ställa större krav på undervisningen och på skolorna.
Dessutom kommer flera friskolor inte kunna leva upp till förväntningarna och kraven.
Vilket gör att många vintsdrivande företag i branchen sållas bort av sig själva.

4. Jag antar att elevpengen följer med och det är också bra.


Jag tänker som så att om det finns barn som absolut inte överlever mer undervisning i klassrummet, så måste samhället ta ansvar för dessa.
I dag faller de mellan stolarna.
Barn som inte går in på gymnasiet får inga jobb.
De blir stugsittare.

Jag tänker att man kan ordna praktikgymnasium, man läser  och  sen går man ut på olika praktikplatser
man kan varva studier med praktik, denna utbildning kan vara förlängd, dvs 4-6 år.
Sista åren praktiserar man med det man vill jobba med.

För alla som misslyckats i skolan bör det finnas ett upphämtnings år, där man läser in bara det man missat. Om man nu inte vill gå praktikprogrammet.

Varje skola skall vara skyldig att ge varje elev stödundervisning, varje dag.
Exempelvis så är sista timmen varje dag återhämtnings tid, olika ämnen läses i olika klassrum över hela skolan.

Duktiga elever kan på denna timme läsa exempelvis svenska, engelska eller matte på universitets nivå istället.
Eller om man går ett yrkesprogram så kan ju extra tiden ligga på något sånt ämne man kan behöva.
Går man häst kan ju extrakursen vara hovslagarutbildning eller vetrinär medicin.

Jag tänker också att många prov kan vara praktiska istället för teoretiska.
Man bedöms hur lämplig man är och hur bra man utför jobbet.
Det är guldvärt för en arbetsgivare, det säger mer än betyg på vad du fått ner på ett papper.

STADSMINISTER

　
Sverige är på glid, som om hjulen inte längre rullar och underlaget är isgata.
Det kallas lågkonjunktur.

Vi ponerar att jag blir vald till stadsminister.Jag är ingenting, bara så ni vet, ingen statsvetare, ingen ekonom, bara lilla jag.
Först skulle jag be om ett kort utdrag av stadsfinanserna.
Vart går pengarna.
Vad har vi i inkomst.

Sen skulle jag stoppa all invandring bums.
Jag skulle ge alla som redan är här full asyl.
Inge fler invandrare förrän vi kan ta hand om dem som vi har.

Jag skulle upprätta ett arbetslöshets register,
där alla som söker ett jobb kan lägga ut sin profil, som i en mini blogg.
Jag skulle också upprätta resurscentrum på alla större orter.
Dit arbetslösa, förtidspensionärer, vanliga pensionärer och vem som kan komma och anmäla sig för jobb.
Dit kunde sen arbetsgivare både Lisa som vill ha rena gardiner och Bengt som behöver en svetsare idag eller kommunen som vill ha några extra par armar till utflykten i äldreboendet.

Jag skulle riva de stora gamla ålderdomshemmen och bygga gruppboenden i markplan för äldre.

Jag skulle upprätta en databank för alla hjälporganisationer där de lägger in vad de har fått in.
Då kan man snabbt få iväg hjälp vid katastrofer.

Jag skulle ompröva allt bistånd.
Istället skulle jag försöka få köpa marken lägren ligger på och bygga enkla hus istället för tält åt flyktingarna, skapa infrastruktur.
Jag skulle börja med mikro gåvor istället för lån.
Jag skulle flytta ner biståndet på individ nivå.
Någon gång såg jag ett program om alla avancerade lastbilar, maskiner mm vi kört ner till Afrika som sen gått sönder och som stod upp rostade i sanden.
Därför att det inte fanns reservdelar.

Jag tror att om Pebe vill starta en systuga i Kenya så är det bättre att jag ger henne alla symaskiner vi har och sen hyr lokalen åt henne.
Köper tyget hon behöver.

När Pebe fått sin rörelse att gå runt behöver jag inte betala någon hyra åt henne och inte köpa tyget.

Då finns det ett slut, men att bara dela ut mat åt svältande utan att ge dem en lösning är inte klokt.
De behöver hjälp att bygga hus, vägar, skolor.
Det får de nu också.
Men sen..
Jag tror dessa människor har idéer och jag tror att om vi ger dem pengar till sina projekt kommer vi längre än om vi lånar dem pengar.
Vi behöver också lära dem hur man odlar i dessa miljöer.
Vi ska driva sjukhus och skolor.

Jag är rädd, men jag kan ju ha fel, att mycket pengar hamnar i fel händer.
Vem betalar alla vapen som används i alla krig?

Jag skulle förbjuda fosterhems placering av barn, istället skulle jag döma föräldrarna till delat föräldraskap.
Ingen som satt barn till världen skall kunna smita undan det, antingen man vill det eller tvingas till det.
Alla barn har rätt att växa upp med sina föräldrar.

Men om föräldrar inte kan ta hand om sina barn så det blir tryggt för barnen, måste en annan vuxen finnas med som buffert.
För dem som absolut inte kan sluta droga skall det finnas behandlingshem där de kan bo med sina barn permanent.

Jag skulle höja socialbidraget till en nivå man kan leva på.
Jag skulle också höja pension och sjukersättning.

Jag skulle ta bort alla asylboenden.
Ingen skall kunna göra sig rik på deras bekostnad.
Att låta ny svenskar bo i ruckel mitt i vägkorsningar i Småland är inte klokt.

På 70-talet kom båtflyktingarna hit, de kom ,fick en lägenhet och en madrass, dagen efter stod de på verkstadsgolvet.
De kunde inte ett ord svenska.

10 år senare blev de arbetslösa, kunde fortfarande ingen svenska, för de hade jobbat.
Nu ville de lära sig svenska.
Det gick inte.
De fick ta studielån.
De som jobbat i 10-20 år och betalat in till vårt socialförsäkringssystem fick inte sin svenskundervisning betald, men de som kom från Somalia och aldrig gjort ett handtag här, de fick det gratis.

Jag har varit på invandrar täta skolor.
Det som slog mig var attityden bland killar och tjejer från andra länder.
De få svenskar som gick på skolan talade ny svenska de också.
Det är INTE integration, det kallas KATASTROF.
Vi tar emot för många invandrare till samma platser.
Vi ger dem inga jobb.

Jag skulle ge invandrare jobb i skolan, som värdinnor/värdar.
Klass stödjare , fler invandrare i skolan skulle lugna ner ungdomarna.
Det finns någon där som förstår dem som kan deras språk.

Av alla de som kommer hit måste ju några ha erfarenhet av skolan på ett eller annat sätt, det skall vi utnyttja.
Samma sak, ge dem jobb som ungdoms stödjare på fritidsgårdar, föreningar och som nattvandrare.
Alla som kommer hit har rätt till arbete och bostad OCH en skälig levnads standard.

Jag anser att ur fattigdom växer hat och kriminalitet oavsett om man är ny svensk eller bott här sen hedenhös.
　
　
Jag skulle vidare ge varje svenskt företag som lämnat Sverige 1 miljon för att flytta tillbaka.
Jag skulle lägga skolorna under staten igen och göra lärarna till stadsanställda.
Jag skulle göra den svenska skolan så bra att friskolorna dog ut.

Jag skulle göra samma sak med äldrevården, sjukvård, tandvård mm.
Jag skulle införa gratis buss till jobbet.

Jag skulle uppmuntra kooperativ på landsbygden.
Jag skulle skattebefria bönder med små enheter.
För jag vill äta Svenskt kött, svenska grönsaker och dricka svensk mjölk.
Jag vill ha en levande landsbygd.
Små företagare men en eller två anställda eller familjeföretag skulle få lägre skatt.
　
Och allt detta går naturligtvis emot allt vad EU vill, då skulle jag gå ur EU.
Det kan aldrig vara klimatsmart att frakta mat och djur över halva Europa.
Det är dessutom ren djurmisshandel.

Jag skulle göra transporter via järnväg billigare än med lastbil.
Så jag skulle bygga ut järnvägsnätet.
Jag skulle bygga fler kooperativa gårdar, fler bostäder på landet.
Jag skulle riva stora skolor och bygga små istället.

Alla barn skulle få undervisning på sin nivå.
Det skulle finnas fler klasser för barn med autism och ADHD/ADD.
Även på gymnasiet och universitetet.
Det skulle finnas särskilda undervisningsgrupper för barn med autism på yrkesgymnasierna.
Lärlingsutbildningen skulle vara just en sådan, inte en kurs där man tvingas läsa in på någon vecka vad andra läst på månader under den tid man varit lärling.
　
　Kanske är detta galet, rasistiskt, en ren utopi eller så skulle det funka.
Vad tror du?
jag tror på att inkludera människor inte exkludera dem.

Jag tror på ett vi.

Idag är vi så många som står kvar på perrongen när moderaternas politik exkluderat oss, vi har ingen biljett till välfärdståget.　
　
　
　
　
　
　
　

　
　
　
　

Rekord många familjehem sökes i år

Är alla beslutsfattare dumma i huvudet?
Har regeringen slutat tänka?
Vi håller på att bygga ett gigantiskt problem inför framtiden.

Barn står på kö i Västerås för att familjehemsplaceras.
Det är den tuffa arbetspolitiken som gjort det.
Människor går sönder.
De kan inte längre ge sina barn vad de behöver.
Varken ekonomiskt eller emotionellt.

Kom sen inte och säg att vi inte har barnfattigdom!
Ingen har väl glömt barnauktionerna för 100 år sedan då de såldes till dem som kunde ta dem för längst kostnad.
Idag är familjehemmsplaceringen ingen billig historia.
Snarare ett lönsamt företag för en del familjer.
Socialen lämnar till och med ut barn för placering, innan hela utredningen är klar för den familj, som fått dem.

Jag vet familjehem i grann kommunen som fått 5 eller fler placeringar som dessutom är jourhem.
Människor har gått hem från jobbet för detta ger mer betalt.
Skrämmande.
Förnedrande och fruktansvärt för de familjehem som tar sin uppgift på allvar.

Varför säger jag att vi bygger ett gigantiskt problem för framtiden.

Därför att barn skall växa upp med sina föräldrar, det mår alla bäst av.
Dessa barn blir ofta glömda av sin familj när de fyllt 18 år och inte längre drar in pengar.
Dessa barn har kanske inte längre någon biologisk förälder i livet, eller så har de tappat kontakten.
Dessa barn är skörare än andra.

Vi är tillbaka på 60-talet.

Varför är det ingen som reagerar?
Man konstaterar faktum, men ingen ifrågasätter hur det kan bli så här och vad vi måste göra NU!!!

Det är inte spädgrisar som tas från sin mamma.
Grisar födsupp för att slaktas.
Men barn skall leva ett helt liv med detta trauma.

Observera att jag inte talar om barn som blivit utsatta för misshandel, vanvård eller drogrellaterade bekymmer.
Vi talar om föräldrar som inte orkar med att vara föräldrar pågrund av sin socialasituation.
Som inte kan ge barnen kläder på kroppen, mat på bordet och någonstans att bo.
Vi talar om föräldrar som misslyckats så kapitalt i sitt sociala liv att de inte längre orkar.
Utan arbete, utanför vårt trygghetssystem.

Vi knäcker människor!
Vi odlar kriminella barn, vi odlar trasiga människor för framtiden.
Det spelar ingen roll hur bra ett familjehem  är, så kan det inte ersätta en mamma eller en pappa.
Barn älskar sina föräldrar oavsett om de är missbrukare, fattiga, sjuka eller psykiskt sjuka.

Istället för att lägga ut miljarder på familjehem borde vi utbilda människor att leva i dessa trasiga fmailjer.
Upprätta stödboende för familjer.
Låta människor behålla sina barn med ha delat föräldraskap på livstid.
En stöd familj, en stöd mamma som kommer efter skolan och stannar till läggdags.
Tillsammans med en stödfamilj att vara hos på lov och helger.

Om det inte funkar på befintlig adress, så får vi upprätta stödboende i särskilda byar där föräldrar finns i ett sammanhang. Men barn bör växa upp med sina föräldrar, om det inte rör sig om misshandel.


Det borde vara böter på att skita i ett barn som fyllt 18 år.
Ingen kör ju sina egna barn på porten på 18-års dagen.
Att vara familjehem är ett livslångt åtagande, man har tagit på sig att vara förälder åt någon som inte har några föräldrar som orkar vara föräldrar.

Telefon elände.

Detta med mobila telefoner är en gåta för mig.
Först skulle mobilen va så liten som möjligt, sen blir den allt större...
Nu mera har den en storlek som en vanlig bok, men tunnare.

Förr när tekniken låg i sin vagga kunde vi ringa och komma fram till den vi ringde.
Samma med tvn förr var det svart vitt och ibland snöade det men det kunde man acceptera för så var det ju.
Idag är tekniken helt otrolig, men vi kan inte se på tv när det snöar eller regnar.
De som har stor ny tv kan få fyrkantiga rutor i bilden om objektet rör på sig.
Hallå 2013 och vi håller tillgodo med det som ingen skulle accepterat 1967.
Utveckling?

Nu tillbaka till dessa moderna androida telefoner eller vad de nu heter.
Första problemt var när sonens skärm sprack av sig själv när mobilen låg på vardagsrums bordet.
Kostade mig 900 kr.
Sen bröt dottern ihop för sms:en hon fick från sin kille innehöll delar av andra sms han skickat till henne för ett år sedan eller delar av andra sms han skickat till polarna.

" godnatt älskling nu skall jag sova kommer och hämtar dig på ica parkeringen är där om 10 min.. älskling"  det med kursvi stil är delar av ett annat sms. Klart tjejen brötihop.
Det hände flera gånger.
Fel på hans telefon något som jag förstår heter fel på pekfunktionen.
Telefonen väljer själv ut delar av den sparade konversationen och infogar det i sms den just skall skicka.
Undra om Usa:s president vet om det, att sånt kan hända?

Plötsligt en kväll bryter dottern ihop igen, älsklingen har inte svarat på ett enda sms på 6 timmar.
Hon skickar några väl valda ord.
Jag får ett sms från honom som undrar varför hon är så sur.
Dotterns telefon kan bara ta emot sms från andra operatörer än telia.

Vi åker till telia, vi byter simkort, samma problem.
Vi går tillbaka.
Det visar sig att ett sms från älsklingen att stoppat upp hela hennes smskö.
Alla sms från telia står still någonstans i rymden kan förmodas.
Killen på telia ringer ett samtal och problemet är urvärlden...

2013 och du vet inte om det du skickar till en vän är det han får.
Kan andra få sms som är tänkta för någon annan?
Hur vet jag 2013 om det jag skriver hamnar någon annanstans?
Allt verkar ju vara möjligt med dagens telefoner.