Skänk en slant, skänk varje månad ge bort dina kläder...

Det brinner i Sverige.

Alla vill ha.
Lutherhjälpen, SOS-barnbyar. Läkare utan gränser.
Utanför matbutiken sitter någon som ropar hej hjälp mig snälla, snälla.
På nätet rullar hjälp ropen, bli tigerfadder, skänk en matkasse....

Slår på tv, om man glor på några reklamfinansierade kanaler är i princip hela reklamen ett enda stort rop på hjälp.
Hjälp denna stackars åsna, hans mamma jobbade ihjäl sig nu står han på tur.
Hjälp denna fattiga flicka i sopstaden någonstans i Sydamerika.
Hjälp denna stackars flicka att få ett liv hon är harmynt och behöver en operation.
Hjälp de här de ser inte.
Köp vaccin i julklapp till den som har allt.

HJÄLP.

ALLA gör ett behjärtansvärt arbete.
Det är synd om alla.

Vi tar just nu emot den största flyktingströmmen i modern tid.
Vi tar av vårt bistånd för att kunna ta emot dessa rika flyktingar med Iphone 5 och dyra klockor på armarna.
De är så rika att de vägrar bo på små avlägsna orter de vill ha hus i stan.
Till dem har jag bara ett ord att säga ÅK HEM.

Jag trodde de kom hit på flykt undan kriget.
Att de ville överleva.
Att de var tacksamma att de fick mat på bordet, tak över huvudet, veckopeng, städade rum och något att göra.
Tacksamma att få kläder och värme.

Men de var inte tacksamma.

Vi plöjer ner biståndet i rika människors klagan här, när de som är kvar är hungriga, frusna och utlämnade till bödlarna.

Byt, de som gnäller åker hem vi tar hit någon som är tacksam.

Utanför affären sitter det fattiga Romer, ja de ska va fattiga och många är det.
Då undrar jag vem som betalt deras dyra telefoner.
Några av dem som tigger utanför Marieberg åker mercedes buss modell ny därifrån. Nej jag har sett det MED EGNA ÖGON det är sant.
Jag kan köpa att det är trafficking, att de som tigger är vår tids nya livegna. Då är frågan vem tar pengarna?
Ska vi gynna den här businessen ?
Kan du svischa pengar till mig sa en man, nej det kan jag inte för jag har inte en så modern telefon med appar. Jag är nämligen inte rik.

I går var jag i Vadstena där har tiggarna gått ett steg längre. De kommer fram säger hej som om de kände mig. Jag heter .... jag är mycket hungrig kan du ge mig pengar.
Men i dag 2015 har vi ju inga kontanter. Går inte ens ta ut på banken, när försvinner bankomaterna?

2015 i väst världens högteknologiska värld handlar allt om att du ska skänka pengar till allt mellan himmel och gjord.
Vart går då våra skatte pengar?
Ja visst ja moderaterna de ny arbetarpartiet tog bort skatten. Så nu ska du själv ge till dem som inget har. Det är det här vi skulle haft skattepengarna till, bistånd hjälp åt behövande fattiga pensionärer sjuka, ensamma...  listan kan göras lång.
Men 2015 har alla som är friska nog att arbeta mycket pengar kvar i plånboken och vi andra lever på gränsen. Arbeit mach frei....
Vore kanske humanare att få dö?

Då är det ju märkligt att prästen inte skänker pengar, inte skolläraren  absolut inte höginkomsttagaren.
Vem är det då som böjer sig ner och ger en slant?
De fattiga.
Pensionärerna,
barnen och de som vet vad det vill säga att inget ha.

Jag har sett människor ge matkassar till tiggare och få äpplena kastade efter sig eller sett när de sparkar på kassen och skriker nej pengar pengar.

Jag och mina barn har gett mycket pengar till tiggare.
Jag har under fem år skickat kläder och mat till en familj i Lettland. Jag avstod för att kunna hjälpa dem.
När jag väl mötte dem var de inte ens tacksamma. Jag finansierade deras barns skolgång i en privatskola. Jag trodde de hade det svårt...

Jag ger inte längre.
Nu lever vi så på marginalen att vi inte har råd att ge bort varken pengar eller gångkläder.

Men jag som fattig dras med dåligt samvete varje gång någon ropar hjälp mig.
För jag vet att i morgon kan det vara jag som måste stå med mössan i handen.
Jag går inte längre till kyrkan för jag skäms när jag inte kan lägga något i kollekten.

Jag kan inte hjälpa alla, inte ens någon.
Jag betalar skatt för att vår stat ska se till att bistå dem som har det svårast.
Men nu används pengarna till att ta hit dem som har råd att fly.
De som lider sitter kvar där i stenmassorna efter sönder bombade hus.

Sverige det mest humanitära landet i världen.
Vi slåss om att få stå först i hjälpkön, men vem är det vi hjälper?

Vi river romernas tältläger för de skräpar ner. ge dem ett asylboende.
Dom är också fattiga, flyktingar. De flyr undan diskriminering, svält och köld.

Så frågan är vem hjälper vi?

Bortanför dessa flyktingströmmar, bortom romer sitter de utslagna.
De som fick mer av livets bördor än de orkade bära. De som blev vräkta som fick barnen omhänder tagna och vars enda utväg var att döva förlusten av hela livet, med flaskan. Dem ser vi ner på.
Varför är de inte intressanta?

Bortom allt sitter fattig pensionärerna utan så mycket pengar att de kan köpa sig en chokladkaka eller ens åka buss, vars matlådorna vi nu dubblat priset på.
Förbarmande med dem som byggt vårt samhälle vars ryggar nu är krumma av årtiondens hårda arbete för att vi idag skall ha det som vi har?

Vi tar emot andra som ser ner på oss, som tror att de kan komma hit och ställa krav, men vi lämnar dem som inte orkar höja sin röst de som gett oss kläder på kroppen och tak över huvudet. Utan dem hade Sverige varit där Ungern, Rumänien och Baltikum är i dag.

FY FAN.

crisis what crisis

Rubriken är ett citat från Supertrams andra skiva.

Hyper aktuellt i dag.
Kris vaddå kris?

Krisen idag är på många plan. Individuell för dem som flyr.
Katastrof för de länder som skall ta mot miljoner människor på flykt.
Kris i vården, kris överallt.

Men här hemma är flykting krisen i periferin.

Min man har blivit uppsagd efter 35 år på Voith Fabrics i Högsjö.
Enligt facket följer de inga regler.
Vem blev uppsagd?

De sjuka, de handikappade och de med hög frånvaro.
Min man blev uppsagd pga att han har barn med sjukdomar (bla diabetes typ 1) och en handikappad fru. Man sa att han inte kunde åter anställas för att han blivit rehabiliterad bort från en avd. Jag vet inte om mobbing av en jobbar kompis och pga byte av avd gäller som rehabilitering?

Annars är det rehabilitering att tvingas jobba dagtid när ens handikappade fru fått ett barn.
Jag kunde inte lyfta på den tiden då mitt diskbråck i ryggen fortfarande var aktivt.
Jag anser ju att det var jag som skulle rehabiliteras då inte min man.
Men Voith anser kanske att jag är anställd där?

Kris vilken kris?

Jag har precis fått veta hur illa det är med min nacke.
Att månader av värk och krasande ljud inte är inbillning.
Jag såg röntgen plåtarna och jag blev rädd. Det är diskbråck och det är pålagringar som är så stora att nackkotorna lyfter varann. Ser ut som klor.

Diskbråck i nacken och dessa pålagringar ger mig värk i huvudet, hörselrubbningar, värk i händer och svårigheter att gå och hålla balansen.

Kris vaddå kris?
Sonen skall söka till gymnasiet, eftersom han har autism vill alla att han går på Virginska och läser grundskolans ämnen igen.
Men han har betyg i alla ämnen utom matte. Om man är högfungerande autist med IQ över 125 då blir man ändå sedd som utvecklingsstörd. men det finns läkare på sjukhusen med autism.... varför får de jobba kvar?

Kris vadd å kris?

min dotter lyfte sönder sin rygg på sin skola.
Hon har nu ett diskbråck på S1- L5 det ger henne en hel del olägenheter, som en 19 åring inte vill ha.

Kris.
Vad gör vi nu?
Är det inte nu Gud ska gripa in?
Hallå var är han då?

Höst på Huginvägen 17

Jag älskar hösten.
Därför att då får man gå in och krypa upp i soffan med en bok.
Man kan tända en brasa dricka hett kaffe eller varm choklad.

Det är okej då, men om man gör samma sak på sommaren tror folk man tappat några muttrar.

Jag älskar också att sitta i mitt kök och se ut på träden som sakta går från grönt till gult och karmosin rött.

Medan naturen saktar av passar jag på att plocka Aronia bären till saft.

Min vita pärlrönn blir det dock ingen gele av men bären är vackra mot det orange bladverket.

 Bukett apelns andra fägring

 Älskar ljung men inne vill jag inte ha den då den betyder död och elände och det har vi redan nog av.

Även skogen blir vacker om hösten här lingonris.

Somliga blommor kämpar på trots några grader kallt om natten.

 snart är slitet slut för den här lille gynnaren.

Jag önskar

Er

en trevlig höst.

Livets spel

Jag har ingen aning om hur man väljer liv.
Kanske gör man det innan man föds, eller så får man livet tilldelat, efter hur man levt sina tidigare liv.
Eller så är livet bara ett liv rakt upp och ner.

Min dotter går sista året på gymnasiet, hon har precis fått ett diskbråck efter att ha lyft för tungt på skolan.
Det är som om mitt liv går i repris.
Det är fruktansvärt.

Hanna har också börjat titta på andra utbildningar på högskolor och universitet.
Erik ska välja gymnasieinriktning.
Hanna har dessutom börjat köpa saker till sitt framtida hem.
Jag vill också börja om igen.
Jag är trött på mitt liv som handikappad.

Jag sa till maken att jag skulle vilja börja jobba.
men han är rädd att f-kassan lurar mig igen och att jag skall förlora min pension ifall jag inte klarar av att jobba. Vilket jag antagligen inte gör.

men jag längtar så efter att lära mig nya saker, att skaffa mig en utbildning och börja jobba med något jag orkar jobba med.

Det är en dröm.

Samtidigt ser jag hur min älskade dotter ramlar ner i det hål jag vill upp från.
Ser hur smärtan förtär henne och gör henne rädd och osäker precis som jag.

Jag kan inte låta bli att undra vad jag är för hemsk människa som fått lida som jag gör.
Jag kan aldrig tänka på mig själv.
Varje gång jag bestämmer att nu, nu är det min tur, då sker något som gör att alla drömmar alla planer måste skrinläggas.

Hur var jag i mitt förra liv, eller var jag elak i himlen?
Är det livet som bara blir som prästen sa eller finns det karma över flera liv.

Valde jag att ta alla prövningar i detta livet?
Går det att ändra på det beslutet nu?

Det skulle nog Jesus också velat göra den där olycksaliga långfredags natten för så längesen.
I bland kan jag längta till nästa liv, längta efter att göra saker jag inte kan i detta livet.
men tänk om man bara får ett liv?

Då har jag levt så nära helvetet man kan komma utan att förlora hem, värdighet och livet.
Livet går vidare, på något sätt lär man sig härda ut alla plågor och prövningar.

Just nu känns det som om vi nått livets höst allt det jag älskat och tyckt om försvinner eller går bort.
Jag måste lära om mycket.
Ta hand om min man som blivit arbetslös, min sjuka dotter, min son och mig själv.
Innan jag träffade maken funderade jag på att bli nunna i Vadstena.
Jag finner än i dag ro i det gotiska valven.

Ja jag skulle kanske blivit nunna, men jag antar att nu är det försent.

Livet går vidare, jag är på väg mot en vinter.
Vinter i mitt liv och i min trädgård.
Jag hoppas på en vår igen.

Jag längtar till våren, till nästa liv, till när allt vänder.

Hitler hade kanske rätt?

Jag är inte nazist.
Jag är inte rasist.

Jag är handikappad.
Jag är född med ärftlig artros.
Jag har låga diskar vilket resulterade i diskbråck redan i 18- års åldern.

Jag antog eller jag blev tillsagd att det berodde på att jag som astmatiker levde ett instängt liv de första åren då vi bodde på en ort med stora utsläpp från plastbåts tillverkningen i Storebro.
Stillasittande ständigt sjuk, var sällan ute. Vilket gjorde, sa man till mig att mina diskar inte utvecklades som de skulle gjort om jag levt ett rörligt liv.

Skit snack.
Min dotter har ridit, lekt, gått och använt sin kropp hela sitt liv.
Idag fick hon besked från MR röntgen.
Hon har diskbråck.

Nu står vi här med en utbildning hon aldrig kan använda sig av. Lantbruk Kvinnersta.

I åratal har vi sökt sjukgymnaster, läkare mm för hennes svaga ben och ryggsmärtor.
man har avfärdat henne som lite för tung, lite för stillasittande, lite allt möjligt.
Hon som rider, sköter andras hästar, går flera kilometer om dagen och dessutom har praktik i ladugård.
Nu fick vi äntligen en röntgen och allt stod svart på vitt.

Jag är så ledsen.
Ja förtvivlad.

Jag önskar ingen det helvete jag gått igenom.
Det tar aldrig slut.

I dag köpte jag nya anatomiska kryckor därför att jag är slut i axlar, nacke, armbågar och händer efter åratal av kryckgång. Jag köpte också en krage för att jag inte längre kan hålla upp huvudet när vi åker bil eller när jag sitter i soffan.

Man bryter ihop när man ser att man för över sina ärftliga sjukdomar på sin nästa. Det käresta man har. Mitt barn.

Kanske hade Hitler rätt, att enda sättet att bespara nästa generation allt elände man själv gått igenom är att inte skaffa någon avkomma. det finns ju hundratusentals föräldralösa barn världen över.

Kanske skulle man tvingas göra ett gentest för att se om man kan plocka bort foster med defekter man själv har?

Jag lider med min dotter, vars hela liv nu förändras.
Hur blir hennes framtid?
Allt hon drömt om ligger i spillror, och det är mitt fel.

En levande landsbygd, Hur då? jo...

Vi har under några år sakta förts tillbaka till 1700-talet.

Arbetsgivare som meddelar sina arbetare att du gör som jag säger 40 tim i veckan för jag äger dig den tiden. Man får bara en ersättning om man jobbar över julafton ingen helgdagsersättning ingen övertidsersättning bara ob-tillägg eller vise versa.  Det är slavliknande villkor.

Vår industri har blivit så stor att den försvunnit utomlands.
Våra föreningsägda företag har blivit multinationella och struntar nu i sina medlemmar. Arla som exempel.
Det får till följd att bönder får allt sämre betalt för sin mjölk. I dag är mjölkpriset bonden får nere på 1980 talets nivå.

Men det går så här när något blir för stort. Det hände Inkafolket, mayafolket mfl. Stora långt framskridna kulturer faller samman och försvinner.
Varför?
Därför att de inte längre såg till individen.

Vi är där nu.

Vad göra?

Helt enkelt börja där vi är. 1700-talet på hösten.
Hur ska vi vanliga överleva?
Genom att börja om.
Vi får så att säga uppfinna hjulet igen.

 

Om man inte kan få skäligt pris för mjölken  av sitt mejeri, Arla. ja då får man starta ett lokalt mejeri.

 

600 ton ull från våra svenska får kastas varje år.

såg du?

 

VARJE ÅR! 

 

 För närvarande importeras merinoull från Australien och Nya Zealand. Denna ull håller en mycket hög kvalité vad beträffar fiberns finlek och mjukhet. Någon liknande ull finns inte i Sverige idag.

Dessutom är den importerade ullen inte ekologisk, vilket borde lämnar utrymme för en svensk produktion?

 

 

I Jämtland tog man fram en ny ras som skulle passa det marknaden i Sverige ville ha, ett får med bra ull kvalité och bra kött.

fåren på bilden har inget med texten att göra mer än att det är får

 

Vid Båvens strand i Sörmland startade 60 personer ett ullspinneri.

 

http://www.bavensspinnhus.se/

 

Det går om man tänker nytt och så att säga uppfinner hjulet igen.

 

Vi måste starta lokala mejerier, slakterier mm för att få både jobb och egen tillverkning.

Vi har faktiskt ingen inhemsk tillverkning av något alls snart. Slutar sen alla våra mjölkbönder....

Det är så illa att vi idag importerar mjölk från våra grannländer och Tyskland samt Holland.

 

Inget land i EU har så hårda miljökrav på livsmedel och livsmedelsproduktion som Sverige.

 

Jag ser ett nytt land som kommer ur myllan från Sveriges rötter.

 

 

Vi får börja där våra förfäder började.

Befolka de små samhällena se till att det finns affär och andra förnödenheter en by kan behöva.

Det stora har sjunkit ihop som en suffle.

Tänk nytt tänk gammalt.

 

Börja nu.



 

 

 

 

Att rensa i röran och att hålla det man lovar.

Maken är hemförlovad. Han måste aktiveras, även mot sin vilja...
Jag har en trädgård att sköta.
Bra kombo.

Så här igen växt var rabatten mot gatan, vackert såklart men dags att rycka upp och för nya

Bort med nävorna och där under låg alla lökar och bara väntade på att se dagens ljus, de har inte blommat på 5 år. Stenpartiet jag byggde första våren i vårt hus 2003 av sprängstenen som låg i alla rabatter kom fram under alla flocknävor.

Här har jag bytt ut stor flocknäva som blommar i vitt mot liten flocknäva som blommar i rosa.
Tujorna är uppstammade för att ge mer ljus i den bakre delen av rabatten.

Här växte aklejor som jag skall ge bort.

 

Rabatten bredvid garageinfarten fick sig också en duvning. Här har vi rensat bort flocknävan (den kommer åter då jag inte rensat så hårt) stammat upp tujorna här också. Grävt upp aklejor som skall till Brevens. Passade på att ta bort den fläckiga lungörten som får mjöldagg här. Längs båda rabatterna har jag planterat massor av nya lökar.

 

Vi har också börjat föryngra buskarna i trädgården. Tyvärr blir det ganska stora ingrepp då jag varit för feg för att ta bort grenar tidigare. Här boll olvonet som fått två grenar bort tagna.

Vid entrén har vi tagit bort student nejlikan (den gav vi bort) och där får det i fortsättningen bli annueller, dvs petunia mm Här sattes också nya lökar.

Vi kämpar just nu med att få upp en envis jasminbuske, som varken doftar eller blommar, men den är alltid svart av löss.
Istället har vi satt lite nya träd och buskar som Erik dragit upp från kottar och frön.
Denna klätterbenved hittade jag i rabatten nu får den se dagens ljus.

 Här nedan en valnöt lite blek men det beror på att den stått i skuggan

 Å här har vi ett koreatry som jag hoppas att den överlever. Finns ett träd på skolgården som är helt fantastiskt.



Blommorna är vita och liknar kaprifolens. Stammen är randig.