Livets spel

Jag har ingen aning om hur man väljer liv.
Kanske gör man det innan man föds, eller så får man livet tilldelat, efter hur man levt sina tidigare liv.
Eller så är livet bara ett liv rakt upp och ner.

Min dotter går sista året på gymnasiet, hon har precis fått ett diskbråck efter att ha lyft för tungt på skolan.
Det är som om mitt liv går i repris.
Det är fruktansvärt.

Hanna har också börjat titta på andra utbildningar på högskolor och universitet.
Erik ska välja gymnasieinriktning.
Hanna har dessutom börjat köpa saker till sitt framtida hem.
Jag vill också börja om igen.
Jag är trött på mitt liv som handikappad.

Jag sa till maken att jag skulle vilja börja jobba.
men han är rädd att f-kassan lurar mig igen och att jag skall förlora min pension ifall jag inte klarar av att jobba. Vilket jag antagligen inte gör.

men jag längtar så efter att lära mig nya saker, att skaffa mig en utbildning och börja jobba med något jag orkar jobba med.

Det är en dröm.

Samtidigt ser jag hur min älskade dotter ramlar ner i det hål jag vill upp från.
Ser hur smärtan förtär henne och gör henne rädd och osäker precis som jag.

Jag kan inte låta bli att undra vad jag är för hemsk människa som fått lida som jag gör.
Jag kan aldrig tänka på mig själv.
Varje gång jag bestämmer att nu, nu är det min tur, då sker något som gör att alla drömmar alla planer måste skrinläggas.

Hur var jag i mitt förra liv, eller var jag elak i himlen?
Är det livet som bara blir som prästen sa eller finns det karma över flera liv.

Valde jag att ta alla prövningar i detta livet?
Går det att ändra på det beslutet nu?

Det skulle nog Jesus också velat göra den där olycksaliga långfredags natten för så längesen.
I bland kan jag längta till nästa liv, längta efter att göra saker jag inte kan i detta livet.
men tänk om man bara får ett liv?

Då har jag levt så nära helvetet man kan komma utan att förlora hem, värdighet och livet.
Livet går vidare, på något sätt lär man sig härda ut alla plågor och prövningar.

Just nu känns det som om vi nått livets höst allt det jag älskat och tyckt om försvinner eller går bort.
Jag måste lära om mycket.
Ta hand om min man som blivit arbetslös, min sjuka dotter, min son och mig själv.
Innan jag träffade maken funderade jag på att bli nunna i Vadstena.
Jag finner än i dag ro i det gotiska valven.

Ja jag skulle kanske blivit nunna, men jag antar att nu är det försent.

Livet går vidare, jag är på väg mot en vinter.
Vinter i mitt liv och i min trädgård.
Jag hoppas på en vår igen.

Jag längtar till våren, till nästa liv, till när allt vänder.