jag
måndag 23 september 2019
Inte okej
Jag har varit väldigt ledsen i helgen.
Kärlek är.. som jag skrev som 15 åring...
"det finns inget ord för vad kärlek är.
en underbar känsla som bara finns där.
en känsla av längtan i kropp och själ.
och viljan att bara vilja varandra väl.
Att älska försaka förstå.
är saker man gör men inte tänker på..."
Kärlek är inte att kränka varann, att säga till den andre att det där gillar bara idioter.
Det är inte att smita undan så den andre får göra allt själv.
Kärlek är inte att förstöra nöjet av en aktivitet för någon annan.
Kärlek är varken bett eller slag.
Kärlek är inte kränkningar, hot och sårande ord.
Kärleken är död.
Hela mitt liv har jag fått lära mig att försaka för min familj, för mina vänner för alla andra utom mig själv.
Jag har fått lära mig att det jag vill är oviktigt och får inte hindra andra att få göra det de vill.
En jävla uppfostran.
Att jag är värdelös som människa om jag inte tjänar andra.
Aldrig stå upp för mig själv men för andra.
Jag fick lära mig att min man var viktigare än jag. Att jag var till för min man inte vice versa.
Att det var min uppgift att jämnavägen, plocka undan och serva familjen utan att klaga.
Men jag har börjat tänka om.
Min kropp orkar inte längre men vem fan bryr sig? Ingen.
Inga tack brev varken från forna arbetsgivare eller andra.
Illa att jag måste tänka om. Jag har inte många år kvar, år där jag orkar leva, år där jag kan göra saker.
Snart har min kropp tackat för sig även om huvudet är med fortfarande, dock i begränsad omfattning.
Inget blir sig ju likt efter en utbrändhet.
Jag orkar inte med stress eller psykisk belastning.
Kärlek är tålig och mild.
Den framhäver sig inte.
Den söker inte sitt eget.
Kärleken är bärande.
Den är omfamnande upplyftande och ödmjuk.
Allt uthärdar den.
Störst av allt är kärleken utan kärlek blir själen en tom ihålighet.
Jag är tom.
Ljuset i mitt hjärta har slocknat.
Jag uthärdar inte mer.
Alla människor är värda att bli älskade och att få älska.
Alla människor är värda att behandlas med omsorg och omtanke.
Ingen människa är här för att försaka sina egna behov för andras.
Vi ska bära varann, älska vår nästa som oss själva.
Ordet är respekt. Blir du inte respekterad - gå.
Om du blir slagen med ord eller knytnävar - gå.
Jag har varit ledsen i helgen.
Jag borde gå.
söndag 8 september 2019
Jag vill också ha en toyboy.. eller?
I vårt samhälle idag är ungdom det allena rådande. Allt över 40 år slängs på tippen. Det kan för många vara en skräck.
Jag känner mig i kroppen som en åttioåring men huvudet är jag inte mer än 30 år. Alltså blir jag attraherad av män i den åldern och upp till kanske 40 år. Biologisk skräck eller kanske stannar den biologiska klockan där. För att det var meningen att vi skulle vara gamla och slut där, på stenåldern.
Nu är jag ju inte så intresserad av män längre. jag tycker mest om att prata, så vissa män skulle jag vilja ha hem i köket över en koppkaffe och en diskussion om livet. Inget mer.
Första toyboy paret jag träffade var på Loka hon var 81 år och han var 40 år. Hon sa lite på skämt att nu hade hon tröttnat på sex så nu letade hon en impotent man i sin egen ålder.
Jag gillar mysterium så jag ville verkligen träffa Ola Salo. Han var ju en sån undflyende ikon och så motsägelsefull.
Jag såg honom i Eskilstuna det år han vann mellon. Oförutsägbar och kul på scenen. jag träffade honom 2008 bakom scenen på Jesus Christ Superstar.
Och insåg att media gått på en schyst myt. Killen var varmhjärtad in lyssnande och fullständigt trygg i sig själv.
Det är sorgligt att media kan förvränga en bild så till den milda grad.
Ola fick en svans av medelålderskvinnor runt sig. De "förföljde "honom runt hela Sverige. Vi som gillade honom kallade oss Angelheads. Dessa damer tog det ett steg längre. De var på nästan alla konserter, på Grönan, på Liseberg, och runt i hela landet. Det tog inte stopp där, de satt i publiken på alla de program han var med i. De såg föreställningen JCS flera gånger. Visst är det okej om man är en ung tjej med rika föräldrar men som mogen tant på över 45 år?
Överallt där Ola var, var tantsvansen.
Det gjordes fotoutställningar, almanackor det togs otaliga selfies....
En kvinna från Italien, redan gift hade fixat en brudklänning och tänkte gifta sig med Ola. Hon berättade ingående hur lokalerna såg ut och hur hon skulle förabort honom i en bil. Hon hade pengar så hon kunde. Jag kände mig nödgad att sätta stopp för detta vansinne och tog kontakt med en i Olas personal. Hon stoppades på flygplatsen i Italien med brudklänning och allt.
Så kom kändis Sverige att landa i toyboy skiten. Först var det männen som raggade upp och gifte sig med mycket yngre kvinnor ibland nästan bara barn.
Vi gamla haggor förfasade oss. För det var ju min generation kvinnor som blev lämnade för något yngre.
På något sätt kan man ändå skylla på evolutionen, för den man som lyckas sprida sin säd över flera generationer vinner på något sätt det generiska lotteriet.
Men nu på 2000-talet har kvinnor börjat göra samma sak och där handlar det ju inte om att få sina gener att överleva.
Äldre kvinnor i 45 års åldern gifter sig med pojkar i 20 års åldern. (Det förekommer också bland homosexuella har jag förstått). Ingen av grupperna kan ha med gener att göra. Det handlar om att om du på morgonen vaknar bredvid en ung snygg man så är du ung och snygg själv. Hur mycket hårfärg, botox, träning du än gör så är menopausen där och du är inte längre fortplantningsbar utan hjälp.
Dessa unga pojkar har någon frågat sig om syftet med att de vill släpa omkring på en tant när baren är full av snygga brudar?
Ålder är bara en siffra. ja till viss gräns. Jo man ska få älska vem man vill såklart. Men var är självaktningen?
Jag skulle aldrig i livet vilja förstöra de bästa åren hos en man i 30 års åldern, hur snygg, sexig han än är.
Hans liv är mitt uppe i allt, familjebildning, karriär han är på väg framåt. Mitt liv är slut eller jag befinner mig i alla fall i kälkbacken utför.
Jag blir inte yngre, friskare eller mer attraktiv för att jag vaknar bredvid en ung man på väg ut i livet.
Det känns lite som det här i Afrika om jag har sex med ett barn så blir jag av med min HIV.
Så nä jag vill inte ha en toyboy.
Däremot gillar jag vänner i alla åldrar, människor som kan berika mitt liv på ett eller annat sätt genom att ge mig nya perspektiv på sånt jag trodde att jag visste.
Människor intresserar mig.
Du intresserar mig som person inte som partner.
Livet är så kort att det borde vara förbjudet att inte ta tillvara på det.
fredag 6 september 2019
Sista trädgårds jobbet
Ovan liten kärleksört kan heta kinesisk men minns inte.
Hösten knackar på. Rönnbären är många och redan blodröda.
Aronians bär mogna. Även om bladen ännu är gröna.
Jag har skördat de sista blåbären. Jag fick 12 liter bär i år. Nedan de oätliga bären hos prydnads apel.
I går och i dag har jag rensat plattgången in, för att inte slå ihjäl mig i vinter. Det är lättare skotta rent om det inte är växter i fogarna.
Så igår rensade jag rabatterna samtidigt. Visst det är lite kvar utefter kantstenen mot gatan. Men jag har fått nog, kroppen har fått nog.
Nästa jobb blir att sätta lökarna som kommer i slutet på månaden. Jag har några hundra krokus och smålök att sätta om också.
Annars väntar vi nu bara på att alla kärleksörtar ska blomma.
Jag har klippt ner salvian,indian myntan och lavendeln. Vet att det är ett tufft jobb i vår när det är kallt i luften och jorden är iskall. Sista dagarna med sommarkläder kanske?
Jag fryser så lätt så jag plockar in vinterkläderna tidigt.
tisdag 3 september 2019
Cirkus den lyckligaste stunden.
Vårt liv har inte varit så roligt de sista åren, inte sen Hanna fick diabetes när hon var 4 år. 19 år sedan vid jul i år.
Hela hennes liv har varit en kamp mot människors illvilja, skolans oförstående och arbetsgivares kränkningar.
Inte ens i stallen har det varit problem fritt eftersom vi köpt en häst som är som min dotter, rädd och osäker men väldigt snäll.
Sista 3 åren har vi blivit mer eller mindre mördade av myndigheter. Överkörda, kränkta och lämnade åt vårt öde.
Få saker har varit glädjefyllda.
Jag har haft tre tunga år med min kropp som bryts ned fort av artros, spinos, stenos och allt vad det nu heter.
Värk från helvetet.
Men fick en bra läkare på vårdcentralen som lyssnar och som kollat upp mig. Förutom min kropps oförmåga att ta upp vitaminer och mineraler, vilket gör att jag får sprutor varje månad har det nu tillstött järnbrist. Jag fyller inte på järndepåerna och mina trombocyter är mindre än normalt. Jag tänkte väl att det kunde vara en biverkan på vissa av de morfinpreparat jag äter men så var inte fallet.
Sen ett par månader tillbaka får jag också underhudsblödningar och blåmärken utan direkt anledning.
Det blev lite bättre efter ett järndropp.
Såklart ligger det bakhuvudet att flera släktingar dött av leukemi. Jag är inte så orolig för döden men vägen dit...
Problemen med Hannas sjukdom, Eriks skolgång och mina sjukdomar har gjort att jag gått rakt in i en utbrändhet.
Jag blev lite bättre i sommar och var glad för det. Inga möten inga krav bara lugn och ro.
Mådde ganska hyfsat.
Men nu är allt igång igen.
Vi som familj har hittat glädjeämnen, som vi kan samlas runt. Vi var för många år sedan på Jesus Christ superstar med Ola Salo. Vi var i julas på julmarknad på Liseberg, en dröm som gick i uppfyllelse . Barnen har varit på summer burst.
Det sista vi gjorde nu nyligen var att gå på cirkus Brazil jack.
Vi fick äntligen något annat att prata om än smärta, trötthet, hästproblem och eländes elände.
En frist.
Det var ett av de två lyckligaste stunderna i mitt liv. Att få hänryckas bortom vardagen, skrämmas lite, förundras, skratta och må gott.
Cirkus är drömmar som är omöjliga men blir möjliga. Cirkus är en resa ut i det okända. Cirkus är fantastiskt.
Hanna sa det läker själen lite.
Men i dag är vardagen igång igen med fler möten fler myndigheter. Är du sjuk Hanna är du verkligen inte helt arbetsför?
Berätta hur har ditt liv varit hittills, berätta hur du är, vem du är, varför .....
Vi har lite formulär vi måste fylla i för att kunna hjälpa dig...
och vi lämnar ut oss själva igen, ända in på vardagens trivialiteter. Efteråt är man helt dränerad. Man vill bara dö för livet känns så meningslöst.
Men just i dag och kanske några dagar/veckor framåt kan vi lämna allt och bara prata cirkusföreställningen. Titta i programmet, kommentera minns du, visst gjorde han så visst var det så. Å minen när komikern hällde alla popcornen över Erik. Hur vi skrattade. De söta akrobat pojkarna å han i vattnet och han med barnvagnen och gummikillen från Ghana och .... å glädjen vi kände, hänryckningen kommer åter.
Cirkus är magi, man blir förtrollad och det går att förbli lite förtrollade några dagar till. Glömma vardagen prata om cirkusen istället för allt annat som bara är plågsamt.
I går sa Hanna till mig, tänk vad skönt att jobba på cirkus, man behöver aldrig mer se vardagen. man kan leva i magi 24/7.
Allt som är viktigt är cirkusen, publiken och applåderna. Tror du jag kan få jobb?
Jag tittade på min mulliga gulliga dotter och sa som lindanserska då och så skrattade vi. Vi såg båda Hanna som balanserar på en liten liten spindeltråååd.... inte att jämföra med den vackra skönheten som gick på lina som vi går på släta golvet.
Men mamma jag kanske kan meka lastbilar, vara allt i allo?
Allt för att slippa det liv vi lever. Men cirkusen gav oss hopp, de kommer ju tillbaka nästa år med en ny föreställning och en ny förlossning. Befrielse, kärlek.
För visst är lycka ren kärlek. Livs kvalité.
Vi vet att fantasin sätter inga gränser. Vi vet att vi inte är cirkusämne men cirkus är drömmar och illusioner och det är underbart att få vara i en illusion istället för på ett kränkande möte där man undrar varför en diabetiker inte mår bra som alla andra.
Jag undrar om artisterna förstår vad de gav oss.
Jag undrar om Trolle satte ihop sitt team med tanke på att någon i publiken kanske överlever just på grund av dem som var där i manegen?
Det borde vara cirkus varje vecka, ja varje dag hela livet.
Mer cirkus åt människorna.
Foton Erik Johansson.
måndag 2 september 2019
Invandringen en katastrof
Alla skriker nu högt, vi måste göra något åt invandringen, integrationen, gängkriminaliteten.
Snacksalighetens tid är nu slut. Men vi ska ändå utreda...vad?
Sverige befinner sig i ett inbördeskrig och ingen ser det. Vi kommer förlora det om inget görs.
Kriminella skjuter nu familjemedlemmar till varann i stället för varann. Kvinnor och barn.
Är detta verkligen Sverige är det inte ett krig i Syrien jag beskriver?
Nej Malmö,Linköping,Örebro och Stockholm.
I Filipstad är arbetslösheten blad icke Européer över 80%.
Citat " det finns ingen arbetsmarknad för utrikesfödda analfabeter" över 40. källa UG.
Hur ser det ut i övriga Sverige?
I Nyköping är det ett helt område som blivit Somaliskt, egna lagar, månggifte, barnäktenskap, sharialagar....
I en skola någonstans i Sverige har rektor bestämt att i moderna språk skall eleverna läsa arabiska.
Sverige håller på att bli en muslimsk, arabisk utpost i norr. eu skiter i oss. hela världen skiter i oss.
För varje invandrare/flykting vi tar emot så slipper de en.
Jag är kristen. Jag värnar svensk kultur. jag är nationalist jag älskar mitt land och jag försvarar Sverige vid en invasion.
Men det är försent den har redan skett och militären har ingen aning, de spejar mot Ryssland..
Vi försvarar asylrätten men hur stabil är den om man kan åka hem på semester så fort man fått svenskt medborgaskap och dessutom gifta bort sina barn i hemlandet. Det ökar anhöriginvandringen enormt lägg sen till alla barn som kommer komma, mormor, morfar, farmor farfar, morbror farbror.......
I Filipstad flyttar svenskarna bort. vad gör vi när hela kommuner blivit invandrarförläggningar utan skatteintäkter?
Det kommer hända.
Varför är det så behjärtansvärt med muslimer?
I Sverige sitter tusentals Romer och tigger. De kommer från vidriga förhållanden i Rumänien, Bulgarien Polen mfl länder. Deras barn tas ifrån dem. De får inga jobb. En etnisk utrensning av Romer i Europa. Vi vänder dem ryggen. Varför?
De har samma bakgrund som vi, de har samma religion kristna eller katoliker. De går lättare att integrera i samhället. Männen vill faktiskt jobba. Ge dem en utbildning, språk och de försörjer sig själva. Å kom inte med dravlet att de stjäl. Jag hade två Romska barn här i ett års tid. de var urfattiga. De stal aldrig så mycket som en knappnål här. De var trevliga och deras mamma hade det svårt och var ändå generös när mitt barn var hos dem, med det de hade.
Varför har Sverige tagit på sig att vara hela världens invandrarförläggning?
Varför tar dessa stackars asylsökande kriget med sig hit? Varför vill de som flyr till fred och frihet starta ett nytt krig här?
Vi kan inte sätta arbetslösa analfabeter över 40(troligen inte ens över 30 år) i arbete. Det tar för långtid att först lära dem sitt eget språk sen svenska och en yrkesutbildning. men utbildade läkare från Syrien får vänta i 5 år(hittills) på att få hjälp och vi har läkarbrist....
Vad är det för fel????
Vi ska satsa på barnen istället.
Det kan vi skita i.
Barn till analfabeter, icke integrerade invandrare kommer inte läsa till läkare eller ens till verkstadsarbetare. Morsan och farsan levde ju på bidrag... och de kommer i pengahungerns kölvatten sugas upp av kriminella gäng.
Så vad återstår. Spräng (inte bokstavligt) enklaverna no-go zonerna och de utbett muslimska områdena. Det ska inte bli lilla Syrien, Libanon eller Somalia någonstans. Då får vi hela grupper i samhället som aldrig någonsin kommer integrera sig.
Vad kommer det kosta av tolkar vart de ska, eller ska de få bilda hela samhällen med egen skola på deras språk, egen blåljuspersonal(vem törs åka in där?) egen domstol, egna lagar egna poliser......
Men vi ska absolut inte dra alla över en kam. Många har integrerat sig, skaffat ett liv och ställer upp på Sverige.
Faktiskt de allra flesta. Ska de få lida över att vi inte kan hjälpa dem få fred och ett tryggt liv i Sverige?
Men de som inte gör det kan inte ha en plats i vår välfärd. Vi kan inte underblåsa kriminalitet med socialbidrag, sjukvård och rättsväsende. Skicka hem dem med livslång utvisning. För de flydde ju från krig och umbäranden.
Vi kan inte se nya svenskar skjutas på öppengata för att deras män är kriminella. Vi kan inte låta barn dö i sängen av granatsplitter eller kulor. Eller i bilar sprängda av andra kriminella. Hur vet vi att det en dag inte stryker med en oskyldig?
Oskyldiga barn invandrade eller inte får ALDRIG DÖ för andras kriminalitet i vårt land, det är vår FÖRBANNADE SKYLDIGHET att skydda dem.
Kriminalitet måste stävjas, antingen den kommer från svenska gäng eller andra.
Droghandeln måste stoppas vem det än är som säljer.
Ett medborgarskap skall dras in om man som utrikesfödd gör grova brott i Sverige. Då är man ju inte längre här för att fly ett krig, då är man här för att föra krig.
Svenskar som gör grova brott kan vi sätta bakom lås och bo tills döddagar.
Vad hjälper det med längre straff hårdare tag om man ändå kan komma ut efter halvtiden?
Fullstraffskala för barn, nej.
Men gå in med förebyggande åtgärder. Flytta familjen långt bort. Alternativ sätt ungen i svenskt fosterhem med dubbel betalning till hemmet. Förläng ungdomars tid för omhändertagande till 20 år.
Stäng radikaliserande moskéer Vi vet ju vilka imamer som är där. De som sköter sig får vara kvar.
Sluta lalla. Börja handla. Områden där det är bilbränder, upplopp, mm gå in med militär rensa upp hela skiten. sätt upp övervakningskameror i varenda hörn, torg, uppgång, garage, galleria.... ha polis på plats med uppbackning av insatsstyrkan vid behov. Ja det kanske måste finnas fler insatsstyrkor utposterade i städerna, Göteborg, Malmö, Örebro mfl .
Varför är de politiska partierna så flata?
Därför att radikala islamister tagit sig in i partitopparna. Se på vänsterpartiet som slängde ut kvinnan som kämpar för kvinnors lika värde och mot kvinnoförtryck. Det är ju inte vad partiledaren står för, det kan jag aldrig tänka mig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)