Samira tillbaka i stan

I bland blir allt inte som man tänkt sig.
I bland är det inget man rår över själv.

Vår häst stod i ett stall med tre travare. Hon fick aldrig äta.
Stallägaren och vi försökte lösa det och hoppades på att det skulle lösa sig.
men det gjorde det inte.

Så vi fick flytta henne igen efter en månad.
Hon tappade otroligt mycket i vikt och det gick fort.

Nu står hon i stan och har lagt på sig lite av det tappade hullet. Men muskelmassan som strök med får vi jobba tillbaka.

Men det märks att tanten är 24 år och gammal.
När hovis var ute sist så vägrade hon lyfta vänster bak. Vi tog ut veterinären som konstaterade artros i haserna värst på vänster sida. nu står gumman på metakam.

Det har känts lite ödesmättat, hon är gammal och nu syns det och det känns i våra hjärtan. Kanske var vinterns för påfrestande?

Vi tänker ge henne sommaren och se hur det går. Man ska inte låta en häst stå med smärta.
Jag har själv artros i hela kroppen och vet hur ont det gör, jag kan ta morfin när det är som värst men det kan inte hon.

Vi ger nu medicin mot artros och müsli med B-vitamin för pälsen, Samira älskar müsli.

Hon har färre hagkompisar, två ponnyer, ett föl och en gammal gubbe som är lugn och stabil.

Hanna skrittar henne och går mycket med henne. Hon älskar att gå ut och gå. Hanna busar också med henne på ridbanan varje dag.

Vi tror hon är lycklig nu, aldrig ensam och ridbanan ligger bredvid hagen så hon ser sina kompisar oavsett vad de gör.