just i dag. Jag, Samira och resten av oss.

Helgerna blev rätt tuffa.
Strax före jul fick jag en inflammation i ryggraden, det var min ärrvävnad från operationen 1992 som aktiverat sig. Det medförde smärta såklart och att jag fick svårt med att hålla urin . Jag har försökt vila men i det här huset går det inte.

Jag hade ett långt samtal med min sjukgymnast som är jätte bra och som kan förklara. Fast lyckligare eller friskare blev jag ju inte.

Dagen före julafton köpte Hanna sin älsklings häst. Samira.
Så här 2 veckor efter undrar jag hur vi vågade, för inte blev det som vi tänkt oss.
Samira fick svår ångest och blev en röd häst.

Det gick att ta in henne i stallet men inte ensam, hon sprang nästan ner oss. Ensam i stallet fick hon fullständig panik, och det gjorde ont att se.
Hon var lätt att sköta om men hade lera upp över knäna då hagen var mycket blöt.
Hon fick en del små sår på benen som vi fick ta hand om.

Alla sa att ni måste rida henne. men vi vågade inte, 100 m från stallet ligger stora vägen och Samira var skräckslagen utanför hagen. I hagen travade hon de vägar hon lärt sig på ridskolan, följ fyrkantspåret, vänd snett igenom gör volt tillbaka osv.  En mycket olycklig häst med andra ord. Vi funderade allvarligt på om vi skulle ta bort henne för hennes egen skull. Men så i början på den här veckan kom Tova en granne till stallet. Hon och Hanna tog ut Samira på en promenad och det gick nu jätte bra.
Nu går Hanna och Samira en promenad varje dag. Hon gnäggar när vi kommer och Hanna har börjat leka " vänliga lekar" med henne enligt Pat Perrellis utarbetade plan.

Hon saknar fortfarande en kompis i hagen men talar med en ung valack över stängslet.
Hon vill fortfarande inte vara i stallet ensam.
Vi respekterar det.

Vi har bestämt att så länge det är ett okej liv för Samira får hon leva och njuta av friheten. Man måste faktiskt inte rida man kan göra så mycket tillsammans ändå.

Vi vill vänta in Samira och inte ställa några orimliga krav på henne förrän hon funnit sig tillrätta.

I dag kommer världens bästa hovslagare Lennart Östergren. Om några dagar ska hon få sin spruta mot häst influensa det blir den andra.
Vi har tittat i vaccinations intygen mm (rörigt värre) och vet inte riktigt om hon är vaccinerad mot stelkramp, den fråga ska veterinären få reda ut nästa vecka.

Den 26 kommer en NA- tränare och ska hjälpa Hanna kommunicera med hästen så hon blir trygg och inte blir så ångestfylld.

Det kostar pengar men den man älskar lägger man ju ner sin själ i.


Ja så har Eriks vän varit här, en tjej vi aldrig träffat tidigare. Thomas min kusin har också varit här och Hannas pojkvän.

Julen och helgerna har varit intensiva som nyblivna hästägare är man ju i stallet rätt ofta.

Det enda som oroar nu är leran i hagen som stelnat i kylan och nu är det stora hål efter Samiras fötter. Hon går jätte försiktigt rädd att bryta sig. Jag funderar på om vi ska köpa några säckar jord och fylla igen hålen med.

Ja idag är det Eriks andra dag i skolan efter lovet.
Pappa är fortfarande arbetslös. Hann har jobbat lite så vi får en bra lön men sen är vi tillbaka på nästan ingenting.

Jag är sjuk men har ändå lyckats städa bort tomtar mm. Det tog över en vecka. Jag börjar alltid före ny år men i år efter.
Vi har tvättat nästan 20 maskiner. Men igår gick sista julmaskinen med julens mattor.

I brevlådan har frökatalogerna kommit och jag är så ledsen för jag kan inte hitta inspirationen längre.

Håll ut våren kommer, men först vinter i februari v 8 kommer den.