Face book kontra verkligheten.

Har vi blivit gosse narkomaner, ja även jag får väl erkänna att jag bekänner mig till den skaran, åtminstone på FB.
När jag scrollar min vägg på FB så ser jag en blandad kompott av främst katter, hästar, roliga inlägg bla Lucas Simonsson (som man skrattar).

Inläggen varvas med mer allvarliga saker så som inslag från kvällspressen, NA och lite kungligt från SV damtidning.
Sen kommer alla konstiga bilder på vännerna med olika galna filter, dem skiter jag nu mera  i 

https://www.expressen.se/nyheter/nya-siffror-fran-bra-over-antalet-anmalda-brott/

Jag följer några siter från Ryssland vilket är intressant eftersom dom får reda på saker ett dygn före oss andra. Jag följer Putin som jag tvärt emot alla andra tycker gör ett hederligt arbete för sitt folk, det återstår att se om jag har fel?

Så idag gled jag igenom sidan igen.
jag blev så beklämd, folk är mer upprörda över en katt i en låda än en människa i nöd.
Hur många av er följer en bistånds sida t.ex Love Nepal? Rädda Barnen osv? Nej sant man orkar inte. Fast jag följer den första...

Man orkar inte ta in det som sker i samhället. Man skiter i det som sker jävligt långt bort. Vad håller dom på med dom där läkare utan gränser? Vi är över matade med reklam från harmynta ungar i Afrika, svälten i Jemen och soptippar i Syd Amerika.  Det rinner av oss.
Vi matas med gråtande åsnor vars mamma snart dör, dansande björnar misshandlade elefanter osv.

Reklam i all ära men blir det för mycket tappar den sin verkan.

Där ute utanför dörren har unga flickor blivit våldtagna, grannens unge ligger redlös på gatan, tanten i porten bredvid sitter isolerad i sin lägenhet för hon bor på tredje våningen och kan inte längre gå och huset har ingen hiss.
Hon är någons förälder, anhörig eller vän, men en dag är hon borta och då saknar man den människa man aldrig brydde sig om.

Invandrar barn gifts bort, könsstympas eller tar livet av sig för alla andra är döda eller kvar i krigets Syrien, Somalia eller var de nu kommer ifrån.

I stugbyn säljer unga kvinnor sex till traktens män, som när de blir tagna gråter och snälla berätta inte för min fru.(kalla fakta)

Men vi sitter på sociala medier och flyr livet, varann och våra barn.

Ditt barn är mobbat i skolan, hen funderar på att ta livet av sig och frågar hur man gör på Flashback forum.
Din man utnyttjar din unge sexuellt men du orkar inte se det.

Verkligheten som den kan te sig.

Var är vi???

Var är vi i våra barns liv, i våra anhörigas liv, i varandras liv??

Klassklyftorna närmar sig snart medeltiden, vem bryr sig?
Uppfostran och hyfs är nu ett minneblott för dem som inte tillhör någon kristen församling.

Sjuka barn får ingen hjälp, man funderar medan man ser programmet om det inte vore bättre för alla om ungen dog.
För vad får hen för liv i detta samhälle? Vad händer när mamman inte orkar mer?
Men sanningen är den att INGEN ska behöva dö för att lätta bördan för någon!

Var ska vi göra av alla våra funktionshindrade? ska de in på institution igen? Eller ska vi ta det ett steg längre och gå Hitlers väg och gasa ihjäl dem?

Bryr du dig om vilket för du har ju ett arbete, bra lön och friska ungar???

Om vi ska fortsätta kalla oss människor och mänskliga måste vi ur bubblan och bry oss.
Lägg ifrån dig mobilen kolla vem som sitter bredvid. Stäng av datorn, plattan.... du har ett liv att leva.

Samhället har sprungit ifrån det mänskliga det mellanmänskliga.
Vi skriver sms vi chattar men vi möts aldrig.

Möt någon idag. säg hej..