En saga.

Det var en gång en kung som bodde i ett kungarike med sitt slott mitt i sjön.
Han var alldeles ensam, han hade ingen fru, faktum var att han i hemlighet tycket mycket illa om fruntimmer.

Han var en mycket stolt kung, som befriat sitt folk från odemokratiska gycklare och rufflare.

Folket började dock klaga.
De ville ha en drottning.
Men då blev kungen rasande.
Han skrek då avgår jag och hela mitt följe.
Det utbröt full kalabalik.
Stämningen var på kokpunkten och temperaturen i det lilla kungadömet steg..

Hela kungariket var nu delat i två delar.

Precis som det gamla valnötsträdet.


Sanningen var den att nu var kungen skakad i sitt inre.
Han samlade sina anhängare och gjorde upp planer.
Men de var inte så många så de fick sitta på flera stolar samtidigt för att inte de där som ville ha en drottning skulle få någon makt.

Nu viskades det i korridorerna, det tasslades i kammararna.
Man kunde inte längre lita på någon.
På audienserna skrek folket åt både kungen och varandra.
Allt medan den till tänkta drottningen teg.
Man försökte frysa ut henne, man baktalade henne, man ville avsätta henne.
Någon ville till och med halshugga henne.

Folket måste rösat sa adjutanten.
Nej skrek kungen, jag vill sitta tills jag dör.
Men vi har ju lovat folk att vi är demokratiska att vi tror på kvinnors kunskap att styra.
Nej skrek kungens män.
Nej skrek kungen igen, jag är gammal jag dör snart då får vem som helst ta över, men inga kvinnosaks fjantar.
Det blev ändå ett val och drottningen vann.
Nu skrev sju modiga män till drottningen och berättade att hon vunnit.
Men kungens män fick tag på brevet, de slängde det i brunnen

 satte förrädarna på fästning

 och ledaren gjorde de kanonmat av.

Nomineringar försvann, folk sparkades man satte in kungens män på alla poster.
Det ryktades att ungdomarna tänkte avsätta kungen, de hade en egen kung de vill ha.

När kungen fick veta det kastade han ut alla ungar och alla ungdomar från sitt kungarike.
Men sa en gammal tant, ungdomen är ju vår framtid.
Inte de där ungdomarna, ni får hämta nya ungar som är lojala med mig.

Så var ordningen återställd.
Bara kungens män på alla poster inte en kvinna så långt ögat kunde se och inga ungar.

Å kungen ställde till med fest i dagarna tre.

Och folk fogade sig, för det man inte vet det lider man inte av.