Detta med kärlek 3

David glömdes så småningom bort, i alla fall lite grann.
Men jag var avundsjuk, min ena väninnan va ihop med Thomas på gården.
Han var söt med sitt ljusbruna lockiga hår och sin tuffa attityd.

En morgon satt jag och tittade ut genom fönstret, där på vår gård kom en liten mörkhårig kille gående, med osäkra steg.
Det var just inga ute, så jag kastade på mig kläderna.
För här gällde det att va först.
Jag rusade ut, fick tag i den skräckslagen grabben och tryckte upp honom mot väggen, gav honom en riktig puss mitt på munnen, och sa med bestämd stämma
“nu är du min pojkvän!”

Han nickade och luffade något omtumlad iväg åt samma håll som han kom.
Men när han tänkt över situationen tyckte han nog inte det va så oangenämt, för nästa dag ringde han på min dörr och frågade om vi skulle leka.

Han var precis som jag på sitt sjunde år och han hette Sören Lagerström.
Vi fick en rolig sommar tillsammans med min hund Nalle.
Till hösten började vi i samma klass.

Jag stannade vid hans hus varje morgon och så tog vi sällskap till skolan.
Han var min livs kärlek denne Sören.
Han var söt som en docka, med långa svarta ögonfransar och jag minns hans ansikte än idag.
Men säg den lycka som varar evinnerligen?

Till lucia det året flyttade vi till Forsvik, jag gav honom en kram
Efter att luciatåget gått och jag grät hela vägen till flyttbussen och nästan hela resan till mitt nya hem.
Ett hem som skulle bli ett år, av ett rent helvete, som nästan kostade mig livet.