jag

jag

söndag 21 juli 2013

Detta med kärlek 1

Hej glad sommar.
Sommar betyder kärlek och jag skall skriva några blogginlägg om kärlek.
Om när jag verkligen älskat någon.
Det blir inte i ordning, som vanligt...

Kär och galen i Markus:

Kär och galen
Ja hur kär får man bli?
Att drunkna i ett par pigga ögon
Och ett brett leende.
För precis så var det.
 
Jag var väl åtta kanske.
Vi hade bott i Forsvik sen lucia, nu var det vår.
Jag var mobbad och litade inte på någon.
Då stod han där på vår kanten, kanske var det runt påsk, ja det måste det ha varit.
Han såg på mig med de blåaste ögon jag sett och en eldröd kalufs.
Ut över näsan flockades ett gäng fräknar.
Han, detta mästerverk undrade om vi skulle leka.
Jag hamnade i sjunde himlen.
Vi metade gräs i bäcken.
Man tar en pinne och sätter sig på kanten av bäcken sen drar man pinnen i vattnet och drar upp det gräs som fastnat på pinnen.
Vi lade vår fångst i en hög, den som fick upp mest vann.

Till pingst kom han tillbaka till sin mormor och morfar och stod åter igen på gräsplanen bakom mitt hus och log.
Jag flög ut.
Livet var enkelt och jag var lätt som en fjäder.
Håret var blekare men fräknarna va fler och tydligare.
Han log och det gjorde jag också.
Det var bara han som fanns.

Vi gick till kanalen och såg på båtarna som slussades, vi åt glass som hans mormor bjöd på.
Vi cyklade och tävlade och hade hur kul som helst, några korta dagar på lovet.
Till sommaren kom han tillbaka.
Han stod utanför min dörr och undrade om jag ville följa med på älgsafari.
Jag ropade jublande glad att det ville jag.
Vi satt i hans morföräldrars bil med näsorna tryckta mot varsin ruta och glodde.
Och där var de, stora som hus.
Mina första älgar.

Vi höll varandra i handen på väg hem.
Men stirrade fortfarande ut genom var sin ruta.
Jag kunde inte se på honom med så blossande kinder.
Vi stannade och fick varsin glass.
Jag åt min fort, livrädd för att spilla eller göra bort mig, nu när lyckan var total.

Vi körde ägga -gubbens hästvagn den sommaren.
Jag fick köra flest gånger, för jag var bäst.
Äntligen var jag bäst på något.
Det var underbart att se manen flyga på den maffiga ardennern och se det fluffiga hovskägget virvla för varje steg.
Gubben var gammal han luktade häst och piptobak.
Skinnjackan var nött och sliten han log ett tandlöst leende mot mig.
Å än idag känner jag glädje och trygghet när män luktar häst och piptobak, fast det gör ju ingen nu förtiden.
Det skulle gå undan tyckte ägga- gubben men inte så fort att äggen gick sönder.
Jag körde och Markus knackade på och lämnade äggen och tog emot pengarna 5 kr för en karta.
Runt oss satt hela byns ungar på flaket.
Det kallar jag en lycklig barndom!

Men ett sommar lov är kort vår lycka blev ett par veckor.
Vi skulle träffas igen på jul lovet.
Han gav mig en puss på kinden när han for.
Jag grät.
Vi träffades aldrig mer.
För innan jul flyttade vi.
Och jag är fortfarande svag för busiga pojkar med rött hår och fräknar.
Och nu har jag en egen liten buspojke med fräknar även om de inte är så många än.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.