Sommar 2

I dag har jag städat med mina barn till midsommar. I går var jag ute en stund i trädgården innan jag åkte till USÖ.

 Över: en duk vi ropade in på auktion och "falska" dalahästar från bla Helsingborg.
Under vas i  keramik och en duk jag broderat

 Midsommar stången i fönstret fick min mamma Margot i midsommarpresent av Sollan Källgren för många år sedan. Flaggan har Hanna gjort på fritids. Blommorna är från svärmor Kerstin till Erik på hans födelsedag, står sig än!

 Paradhandduken har mamma gjort

Vi va till sjukhuset igår gick efter Svartån. Vacker blomma vet dock inte vad det är.

 Älskade Canadagäss

 Bukett på rot vid vattnet så vackert när naturen själv får bestämma

Liten ljust rosavit flocknäva en sån vill jag ha - älskar nävor

 

Mycket fin rabatt!

Vår entré idag, här hälsas man välkommen av fingerborgsblommor.

 

 

 Eller ett blått hav vid garageinfarten.

Jag gillar kontraster här den rödbladiga finska rödbjörken och gul bladig smällspirea .
Mina älskade blåa blommor vid vägkanten.

 Åh ett hav av vit flocknäva. Inget ogräs orkar igenom där inte.

 

 Blå näva med blodrött bladverk

Rosa skönheter sist en borstnejlika som min pappa älskade.

 

Glöm inte bort att alla blommor stått inne hela vintern och behöver lite sommarlov.

 

 Lewisia -en fin present från en nära vän

 

 

 

Jag önskar Er alla

en

fantastisk

midsommar helg!

 

 

 

 

Sommar

Äntligen har jag fått börja gå på mitt gipsade ben. En frihets känsla med begränsning. Men i helgen var jag ute i min trädgård. Den är så vacker.

Rabatten som skött sig själv och som gör som den vill oavsett vad jag gör.

 Framsidan gjord för dem som går förbi hm.. måste ta tag i ogräset vid kantstenen...

Katternas blomma, kattmynta hela kattbeståndet här gottar sig i blomsterprakten och rullar sig med stort nöje i den.

 Nävor är mina blommor, jag älskar dem. Under en salvia

 Under en stor kungs näva

 Iris, i bakgrunden den halv döda tujan. jag vet idag inte om de två tujorna på framsidan överlever och Korea granen är också ful

 

Under,  flocknäva jag har den i vitt också och som liten i mer rosa nyans. Rosa är min färg.

 självsådd akleja som valt sin bakgrund själv

Så mörk man kan bli, nästan svart. Trodde jag slängt den förra året när jag rensade ut lite i bestånden.

 Helt vanlig Blå klint.. fast rosa då..

 Frans nejlika har aldrig sett en sån någon annanstans

 Allium

 Krollis

 

Snart är det midsommar. Sen blir det mörkare och mörkare. "Jaha sa Baltzar Sandström, nu vänder det snart är det jul igen" en kommentar som retade gallfeber på min far, vart enda år samma visa samma ord samma ilska..

Fast visst är det sant.

 

 

"nu går solen knappast ner

bländar bara av sitt sken. skymmningsbård blir gryningstimma

varken tidig eller sen..." Harry Martinson

Otålig

7veckor i gips. Nu börjar jag bli otålig.

Först hade jag ganska ont åt morfin, och slutade med det efter ett par veckor. Klarade mig bra med Alvedon.

Ovan första gipset.

Jag har bytt gips i princip var annan vecka, på grund av skav och klåda bla.

Till en början de första 6 veckorna fick jag inte belasta foten vilket innebar rullstol.

Det innebar att jag fick bo i vardagsrummet och där bor jag än eftersom vi har sängkammaren på övervåningen och jag har svårt att gå i trappor innan fotleds operationen. Nu är det i princip omöjligt, det går med stor ansträngning.

Nu har jag fått ett gips jag får belasta till smärtgräns, men det gör inte ont att gå på, inte förrän efter åt. Nu har jag fått börja med morfin igen för att orka belasta. Jag är inte så pigg på att sitta i rullstol resten av livet.

Allt går så mycket långsammare, det är  ett helvete att torka golv i rullstol och att diska. ja allt blir mycket krångligare och jag kommer inte ens in på toa med rullstolen. Där har jag fått en bock att hålla mig i så jag kan hoppa på ett ben över tröskeln.

5 veckor kvar.
jag undrar hur mycket som är kvar av mitt ben då? har som bekant droppfot på det här benet det var ju därför jag gjorde steloperationen av fotleden eftersom benen flutit ut och lagt sig under foten med bara skinnet emellan.

Här ser man tydligt min dropp fot avmusklad och formlös.
Knölen är ett spikhuvud

 Doktorn har förlängt min hälsena eftersom den dragit ihop sig efter 25 år utan muskler.

.Ovan syns tydligt hur smalt benet blivit efter 6 veckor i gips.

Man ser att det är en utbuktning där hålfoten skall vara det är ett mellanfotsben som lagt sig där. Blir det inte bättre efter op så måste vi kanske operera igen och steloperera det också. Då får jag en planka till fot, inget man önskar sig.

Nuvarande gips.

Som synes har jag plåster på stortån, det är för att jag rensat ogräs i rabatten krypandes och kände ju inte att tå släpade i cementplattorna eftersom jag inte har någon känsel i fot och ben.


Jag ser fram emot att bli av med gipset kan jag säga och jag tackar gud för varje dag det regnar. Inte kul när svetten rinner på insidan av gipset.
Heller inte så kul när ett kryp kröp in och bet mig kliar nu infernaliskt under gipset där den bet mig.

Lidandet

Allting är relativt.
Jag har det bra, jag har tak över huvudet, mat på bordet och kläder på kroppen.
Jag borde må bra, men så är det ju inte alltid.

Jag borde vara tacksam, det är jag varje dag.

Jag lider dock ändå.
Jag sitter här i dörren till mitt hem ser ut och lider.
Buskarna har dött i torkan i höstas och barfrosten i våras.
Påskliljorna blommade inte för de frös av.

Jag lider för där växer ogräset som aldrig förr och det är mäkta svårt att få någon hjälp.
Dr frågade hur jag har fått såret på stortån på det ben som är gipsat.
Jag svarade inte, för sanningen är den att jag krupit runt och rensat ogräs i rabatterna och tån släpar i cementplattorna så den blödde.

Dessa ovan har rymt ur rabatten och är på helt fel ställe, men jätte söta.

Jag lider för så här års brukar jag vara klar med vårstädningen, torkat väggar och tak skurat kökslådor, tvättat mattor och fönster mm.

Nu ligger jag i en säng i vardagsrummet och stirrar upp i århundradets största spindelnät. Sot från kaminen har lagt sig fett och svart i kristallskålarna över bokhyllorna. Mja kristall kanske va att ta i...

Jag vill kunna gå ut jag vill inte sitta i rullstol och bara kunna titta genom fönstret.

Jag vill kunna städa där det behövs.

Vi blir så osams i familjen när jag bett om hjälp.
Plötsligt är alla sjukare än jag...
Förra helgen fick jag ut maken i rabatten han va med ett par timmar och jag visade vad han skulle dra upp.
Han va såå dålig dagen efter kunde inte gå och hade ont överallt.
Jaha????

Jag har ont överallt varje dag år ut år in. Jag städar, tvättar stryker och sköter trädgården fast jag har tre gånger så ont de följande dagarna.

Allting är relativt.

Önskar er en trevlig morsdag.

 

fotona i denna blogg har Hanna tagit.