Livets mening försvann

Genom livet de sista åren sen 2010 har allt det jag älskar och vårdat, sakta tagits ifrån mig.
Jag har min familj kvar men vi är alla sargade, trasiga i själen bortom räddning?

Jag vet inte om det vilar en förbannelse över oss och huset vi bor i.
Kanske är det så att vi aldrig blev accepterade av jorden här.

Huset är konstigt, vi är alla sjuka när vi är hemma, ilskna, trötta huvudvärk grälen avlöser varann. men så fort vi kommer bort från Odensbacken mår vi alla bättre.

Sista dagarna har jag knappt orkat leva. Jag har släpat mig fram i huset.
Hela tiden tänker jag på att mitt liv är slut, att jag är på väg att dö.

Jag vet att det nog inte är så men känslan är verklig.

En människa försvann ur mitt liv någon jag verkligen älskade, en annan dog lika älskad.
Husdjur har alla dött tidigare än beräknat.

Saker jag älskar går sönder, jag hittar dem trasiga i skåpen.

Allt går oss emot.
Som en förbannelse.

I dag i stormen föll mitt älskade Gullregn. Det kom från pappas trädgård och jag grävde upp det och satte det här i min trädgård för att ha något från mitt hem. När det föll tog det med sig den lilla prydnads apeln, också en älskad vän.

Kanske är det meningen att vi ska flytta och jag vill inte inse det nu gör jag det.
Gullregnet var början och slutet.
Vi lägger ut huset tillsalu i vår.

Jag har fått nog.

Valet 2018 kontra trädgården.

Alla oroar sig för att SD ska komma in i riksdagen eller regeringen. Men om jag förstod moderatledaren rätt i går så spelar det ingen roll vilket parti som vinner, - alliansen kommer ta makten i vilket fall som helst.
Demokratin är således borta. Då behöver man ju inte rösta allt är klappat och klart ändå.

Jag har lämnat FB för ett tag och tjäbblet där.
jag har vänt min håg till min trädgård.
Jag har rensat ogräs, kant grävt alla rabatter och runt alla träd och buskar.. Sen har jag satt 90 lökar.

Jag har njutit av alla blommor som blommar och av den kalla högs luften och solen som ändå skiner.

 Älskar min lilla apel.

Val, kaos, politisk turbulens. Vänner som delar falska nyheter. Hat ännu mera hat.
Men här i min trädgård ser jag bara kärlek, Guds kärlek och resultatet av en kärleksfull hand (min)

Slut på sommaren

Egentligen har vi inte fyra årstider längre.
Vi har regnperiod från och med augusti in i februari.
I februari börjar vintern oftast en vecka före sportlovet.
Den håller i sig in i april i värsta fall maj.

Sommaren börjar i maj och sträcker sig in i juli men i bland bara in i juni.

Men nu har vi höst. Dock är hösten minst 2 veckor försenad. Jag ser det på de bilder jag tagit tidigare år.

Nu har jag i alla fall börjat mina "höst jobb"

I veckan har vi grävt utmed alla rabatter, rensat ogräs och plockat bort det som ska bort.
Vi har kant grävt runt bärbuskar och träd.
Jag har sågat ur Jostabär och Paradis busken, när det gäller den sistnämnda så får jag göra mer i vår. Nu tog jag 4 grova grenar.

min rost  angripna krusbärsbuske har jag sågat ner till backen, ska lägga på ett tjockt lager ved aska under och hoppas på att det räcker, annars får jag gräva upp den. Ved aska är bra mot liljebaggen också.

Jag är lite orolig för min Guld smällspirea som nog kommer fläkas av vintersnön.
Funderar också på att flytta min kamelia schersmin och min lilla gulbladiga paradisbuske som sitter i rabatten ut motvägen just där jag gjort en äng av blommor. Nu inser jag att när den blivit stor har den kvävt alla lökar och döljer alla perenner, lätt att va efter klok. När jag satte den förra året tänkte jag att ängen skulle va tills busken blev stor men jag blev så förälskad i min lilla äng att jag fått ändra mig.

Jag har en hel del kvar att göra.

Tvätta fönster utvändigt, klippa ner perenner, rensa bland jordgubbarna, ett runt land kvar att rensa och gräva ur.
Vi måste göra plattgångar och altan för annars blir det svårt att skotta snö.
Rensa kanter från ogräs runt gångar, garage och kantstenar.

Plocka av Aronia bären innan Sidensvansarna gör det.

Sen måste vi klippa in häckarna bland annat vi vägen så snöplogen kan ploga, men också mot uppfarten så det inte blir överhäng. Resten av nedklippningen får vi göra i vår och det tänker jag ta hjälp med.

Sist lägger jag på ett lager jord eller barkmull.
 Runt några träd och buskar höstgödslar jag för att av mogningen skall ske lättare.
Det är också dags att plocka upp Amaryllislökarna som varit på sommarvistet i drivbänken ute.

Några blommor blommar tills snön kommer eller i varje fall tills det kommer en riktig frostnatt.

Så nu har jag fullt upp. i dag ska jag gå igenom alla vår bilder för att få en uppfattning om var jag kan sätta de 90 lökar som kom i går, törs knappt säga det men det kommer 10 till av sorten narcisser den heter Bellsong. Jag har också köpt ett gäng narcisser av en gammal sort och vanlig Rysk blåstjärna som jag har gett bort i 30 års present och lovat sätta också.

Som du ser är det trångt om saligheten i mina rabatter. Vilket beror på att jag köpt ungefär 100 lökar per år i 15 år.

Det ser ut som ovan överallt, men som bekant kan Tulpanerna vara borta nästa år, somliga orkar inte blomma mer än en säsong. Narcisser kan också gå ut sig men då får man gräva upp dem och ta vara på sidolökarna, om man minns var de satt....

 

 

Hösten är verkligen något att ser fram emot.

 

Förvisso är det jobbigt att ställa sin trädgård i ordning inför vintern och att sätta 100 lökar som man först nästa vår får se resultatet av i bästa fall. Kommer regnet och kylan får man njuta av både höst och vår från köksfönstret. Det har jag i åtanke när jag planterar mina lökar. Jag vill kunna se dem från köksfönstret eller när jag är på väg in genom entrén.

Jag har också i åtanke att du som går förbi skall kunna se och njuta av blomsterprakten.

 



Det är trädgården som får mig att orka leva omsluten av värk och hinder i livet.


Lökarna kommer från : https://www.bulbs.se/

Gå in och titta men en liten varning är på plats, man får skärpa sig för annars kan det bli dyrt.

Bilder från min trädgård när allt är klart inför hösten kommer snart.
Visst är det märkligt att det man njuter av om 7-8 månader görs nu?

ovan några av mina bästa köp.

Bilder på några av nyförvärven.

Alla från Bulbs.se.
bra kvalitet, snabb leverans och tja ett bra företag.

jag kommer också köpa några Amaryllisar från dem då jag är mycket nöjd med dem jag köpte förra året.

Så kolla bloggen igen men framför allt gå förbi och se på blomprakten innan de fryser ner. Huginvägen 17 i Odensbacken.

Ett ovälkommet uppvaknade.

I bland är man trygg i sin bubbla. Man ser inte utanför.
Här är vi uppe i Örebro trakten sen 1968.
35 år i Brevens. 15 år i Odensbacken.

Jag har aldrig varit hemma någonstans.
Överallt är jag en utböling.
Värst har de här åren i Oden varit.

När vi flyttade hit 2003 trodde jag det skulle vara svaret och lösningen på alla våra problem, naturligtvis blev det tvärt om.

Under de här sista åren har jag förlorat mina föräldrar. Min morbror har jag tappat kontakten med vet inte ens vad han har för telefonnummer. Han har ändå varit en stor del av min uppväxt.

Hur blir det när vi dör?

Mina barn har aldrig smält in i min mans släkt. Vi har absolut ingen kontakt med dem i alla fall inte barnen och jag.


Jag har min släkt i Eksjö, Nässjö, Sandsjöfors och Hultsfred.
Min dotter har kontakt via FB med sin häst tokiga syssling i Hultsfred.
Vi träffar min kusin Thomas regelbundet, har kontakt med flera vi FB.

Tonny min kusin (jo han stavar så) bor i Bjursås och vi snackar lite på telefon och han har hälsat på några gånger.

I helgen var vi nere i Eksjö för att fira min kusins son (Thomas son  heter Robin) på hans 30 års dag.

Vi åkte för att vi gillar Robin, Annelie och Felicia. Men också för att få höra Thomas spela i sitt band.
Rouge stuff som spelar rocka billy och riktig jänkar rock.

Där träffade jag kusiner jag inte sett sen jag var barn. Till min förvåning gled mina barn in i samvaron (i alla fall Erik) på ett sätt jag inte sett dem göra någon annanstans. Vi kände oss välkomna och vi hade roligt även om jag fick njuta av allt på en stol pga mitt handikapp.

Så i morse vaknade jag med ångest.

Vad har vi här att göra? är inte släkten det viktigaste i ens liv? De som bär på samma gener som jag de som ser ut som jag de som tänker som jag.

Att färdas genom kulturlandskapet på plats nere på småländska höglandet var fantastiskt och ett uppvaknande.
På något konstigt sätt vet själen var den hör hemma. Jag fällde några tårar därför att min själ blev så berörd, som att hitta en ny melodi på ett instrument som om den alltid funnits där men nu kan jag höra den.


Vad är livet?
Hur viktig är tillhörighet?

Kan man börja om mitt i slutet av livet?
Vad är bäst för mina barn?

Jag vet vad jag vill, jag vill packa i dag.