ja 35 år på Samma företag.
I dag är det hans sista arbetsdag.
Kimmen började på Fabriken i Högsjö på sommarlovet efter nian och blev kvar där.
Han har varit på de flesta avdelningar, men fick börja dagtid då vi fick barn.
Så blev det eftersom jag som är hans fru är handikappad.
Under några kärva år på företaget valde han att gå komvux, för att slippa bli permitterad när det gick dåligt.
En tid var han svårt mobbad av en annan anställd och fick hjälp av en kamrat när det skulle omorganiseras så han kom bort från den mobbande mannen.
Kimmen trodde aldrig han skulle få gå, han trodde på anställningstrygghet.
Han har aldrig sagt något olämpligt om sitt företag, varit lojal mot arbetsgivaren, till skillnad från många andra.
35 år och så går fackstyrelsen med på att företaget föryngrar arbetarkollektivet.
Äldre och sjuka åker ut.
Man frångår LAS och turordningsreglerna.
2015 hur är detta möjligt?
8 år med de nya arbetarpartiet moderaterna har gjort det möjligt, därför att vanligt folk plötsligt tror att de är miljonärer för att de fått lite mer pengar i börsen.
Facket är inte längre värt att slå fan i aslet med, ynkryggar som ser om sitt eget hus.
Enade vi stå söndrade vi fall.
Ja i dessa tider mer sant än någonsin.
Jag önskar ingen illa, men jag ber till Gud varje kväll att det folk smort ihop till oss det skall de själva få åt njuta.
Hittills har det fungerat väl den önskan.
Det finns ingen mänsklig rättvisa, men det finns en himmelsk.
Jag hoppas detta blir en nystart för min man, ett nytt bättre liv.
Där han kan få känna sig lycklig, älskad och behövd någonstans.
Men det kan också bli vår undergång eftersom jag är förtidspensionär och har en inkomst som motsvarar 1/3 av vad en normal löntagare tjänar idag.
Under makens arbetslöshet tjänar vi tillsammans 18 500 kr i månaden.
Vi har hus och två barn.....
Tack fackstyrelsen på Voith.
Tack för att ni sålde ut era arbetskamrater.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.