Flyktingkaoset och hur man löser det.

På sista tiden har jag besökt två statliga verk, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

Att komma in på f-kassan eller Af och se alla dessa nya svenskar med tolkar och halva släkten i väntrummet, med barn som springer omkring är beklämmande. Hur har man tänkt att dessa människor skall få ett arbete om de inte ens kan språket?

Förnedring att utsättas för detta när man inte förstår. Systemet är också ruttet, eftersom många nya svenskar inte förstår ordet kö har man löst det så på Af att man får stanna på mattan(som en hund) vänta tills någon kommer och frågar vad man heter, skriver upp det lämnar lappen till någon annan.
Som sen ser till att "rätt" handledare får din lapp och kan säga ditt namn rakt ut i ett myllrande folkhav med ungar och allt, med andra ord får man vara glad om man hör sitt namn.
I mitten av detta sitter folk och försöker logga in på sina sidor och söka arbete på datorer.

Det behövs en ny myndighet.
Om jag får bestämma;
Migrationsverket tar emot. Sätter ut dem i kommunerna och lämnar över till resursverket.

resursverket är en myndighet som består av f-kassa, skola (SFI) elementär sjuk/psyk och tandvård.
Samt socialtjänst, förskola för barnen, och integrations grupp. Allt i samma hus.
Sistnämnda grupp skall lära de nya svenskarna våra regler, lagar och se till att de anpassas till samhället. Detta skall börja så snart man hamnat på förläggning alltså inom 3 dagar.
Förläggning skall bara vara ett ankomsthotell max en vecka där.

Alla i familjen skall gå igenom detta alla, från barn till mormor.

När man kommit så långt att man förstår Sverige och svenskarna och kan språket hjälpligt skall man ha en praktikplats bredvid någon med samma språk som man själv talar.
Förslagsvis åldringsvården, städning, sjukvård eller inom det yrke man hade när man kom hit.
Hela tiden skall man läsa svenska och samhällskunskap.

Vi ska vara mottagande men också ställa krav. De ska integrera sig i samhället, samhället skall inte göras om efter dem.

När man klarar att förstå och tala svenska skall man slussas ut i arbetslivet via en särskild arbets/praktikförmedling. Ingen skall behöva möta en myndighet utan att först förstå systemet och språket.

Jag tänker att när man fått sitt första riktiga jobb så är man självförsörjande svensk och kan möta det svenska myndighets Sverige.

För att möta den nya anstormningen skall varje kommun bygga ett område med resurscentrum i mitten och bostäder runt omkring, eller så använder man gamla miljonområden. Jag tänker att dessa människor skall komma till något ordnat.
Det ska finns dagis för dem bara och fritidsgård. Jag förstår om man tycker att det är segregation och så måste det vara först. Målet är att man ska ut därifrån så fort som möjligt.
Bort med alla flyktingförläggningar där man har 3 kvm och bor som packade höns med människor man inte känner. Bygg/bygg om lgh till varje familj.

Ensamkommande flyktingbarn får integrerade lgh i området med personal, alla barn skall ha minst ett rum för eget bruk.

Det skall göras klart från början att de skall in i samhället, inte bli en subgrupp i dess utkant.
Om man kan slippa alla dessa tolkar så skulle resurserna kunna utnyttjas bättre tok på plats där de bor och där de skall vara större delen av dagen. Man kan då utnyttja tolken mer effektivt.

Man uppmuntrar dem sen att spara och försöka få ett eget hem med egna möbler.
När det sen är dags erbjuder staten microlån till bohag och ny start.


Skolgången skall börja när de förstår språket och kan tillgodogöra sig undervisningen, ingen skall behöva missa skolan pga att de inte förstår vad som sker eller sägs.
Då blir skolorna lugnar också.

Nu talar jag bara om flyktingbarn men självklart skall alla barn få en undervisning på en nivå de förstår.

35 år av livet, av trygghet som förhandlades bort av fackstyrelsen.

35 år.
ja 35 år på Samma företag.
I dag är det hans sista arbetsdag.


Kimmen började på Fabriken i Högsjö på sommarlovet efter nian och blev kvar där.
Han har varit på de flesta avdelningar, men fick börja dagtid då vi fick barn.
Så blev det eftersom jag som är hans fru är handikappad.
Under några kärva år på företaget valde han att gå komvux, för att slippa bli permitterad när det gick dåligt.

En tid var han svårt mobbad av en annan anställd och fick hjälp av en kamrat när det skulle omorganiseras så han kom bort från den mobbande mannen.

Kimmen trodde aldrig han skulle få gå, han trodde på anställningstrygghet.
Han har aldrig sagt något olämpligt om sitt företag, varit lojal mot arbetsgivaren, till skillnad från många andra.

35 år och så går fackstyrelsen med på att företaget föryngrar arbetarkollektivet.
Äldre och sjuka åker ut.
Man frångår LAS och turordningsreglerna.
2015 hur är detta möjligt?

8 år med de nya arbetarpartiet moderaterna har gjort det möjligt, därför att vanligt folk plötsligt tror att de är miljonärer för att de fått lite mer pengar i börsen.

Facket är inte längre värt att slå fan i aslet med, ynkryggar som ser om sitt eget hus.
Enade vi stå söndrade vi fall.
Ja i dessa tider mer sant än någonsin.

Jag önskar ingen illa, men jag ber till Gud varje kväll att det folk smort ihop till oss det skall de själva få åt njuta.

Hittills har det fungerat väl den önskan.
Det finns ingen mänsklig rättvisa, men det finns en himmelsk.


Jag hoppas detta blir en nystart för min man, ett nytt bättre liv.
Där han kan få känna sig lycklig, älskad och behövd någonstans.

Men det kan också bli vår undergång eftersom jag är förtidspensionär och har en inkomst som motsvarar 1/3 av vad en normal löntagare tjänar idag.
Under makens arbetslöshet tjänar vi tillsammans 18 500 kr i månaden.
Vi har hus och två barn.....

Kanske är detta vår sista tid i vårt hus och vårt hem.

Tack fackstyrelsen på Voith.
Tack för att ni sålde ut era arbetskamrater.

Man känner inte igen vårt folkhem längre.

Per Albin Hansson byggde folkhemmet.
Han byggde bort fattigdomen, smutsen och sjukdomarna som florerade i fattig kvarteren.

Åsletå fattigstugor dit fattighjonen kördes ut och ensamstående kvinnor. Västergötland
Parollen var frihet, jämlikhet och broderskap.
En för alla, alla för en.
Palme i topp han jämnade ut klassklyftorna.

Vi byggde ett socialförsäkringssystem som blev världsberömt.
Vi tog hand om varandra.
Vad har hänt?

Det har glesnat i arbetarrörelsens 1a majtåg, sen nya arbetarpartiet moderaterna tog makten. Arbete  även för dem som är döende, känns det igen?
Frågan är har vi förlorat vi känslan för att vi inte är vi längre, försvann den med alla massinvandring?
Det borde inte vara så, Sverige har tagit emot människor från andra länder sen hedenhös.

Nej vi känslan försvann på 80-talet.
När kollektivet byttes ut mot jag, inte vi, jag.

Individuell löneförhandling, fackets roll luckras upp.
Jag kan få mer i lön på bekostnad av mina arbetskamrater och den lille djävulen kom fram.
Jag är bättre får bättre lön....

I dag är man ensam.
Jag får stå ensam mot min arbetsgivare, alla får sämre lön för nu tar han oss en och en.
Enade vi stå söndrade vi falla, så sant idag.

Moderaterna har trasat sönder socialförsäkringssystemet genom att låta alla plocka ut pengar ur det, även dem som aldrig satt in ett öre och aldrig kommer att göra det.
Vi har sålt ut de statliga företagen, Sj, Telia, Vattenfall....
Vi har nu facit. Spåren är slut, bredbandet går inte att bygga ut så alla får telefon överallt, det kostar för mycket..  Elen är svindyr.  Vem fick betala privatiseringen? Du och Jag.

Vi gick med i EU.
Det skulle vi aldrig har gjort.
Vi bestämmer inte ens över vårt eget land längre.
Nu håller Eu på med en omfördelnings politik de tar från Sverige mfl och ger till andra. De utarmar våra bönder så de får slå igen en efter en, varför?
För att svensken vill ha svensk mjölk och då blir konkurrensen snedvriden.
Eu vill bestämma varifrån vi köper våra varor och tjänster.
Men vi duger när mass flykten från Afrika slår till, vi tar emot fler än alla andra gör tillsammans.
Jo för vi ger asyl till människor som redan fått asyl i Italien, Spanien eller Frankrike....
Men alla vill hit vi har den generösaste anhöriginvandringen som finns. Vi har den generösaste flykting politiken i hela världen de får mest pengar här längst tid. 

Polska lastbilschaufförer kör för en bråkdel av en svensk lön och betalar dessutom bensinen själva.
Mjölken skall sluta produceras i Sverige, England mfl kanske bättre i Belgien eller Rumänien.
Dyrt med jordbruksstöd till Sverige svält ut bönderna och centralisera allt till Europa runt Bryssel.

 

svenska kalvar kommer de få växa sig stora och bli mjölkproducenter?

Nu håller de på att knäcka Grekland, varför? De vill tvinga Grekland att sälja ut de statsägda företagen. Men det är ju där man får in pengar till stadskassan.  Hur skall Europa se ut om nu EU får bestämma?

Blir det annat än skog här?

Hur skall ett litet fattigt land som Sverige kunna ta hand om och hjälpa så många flyktingar? vi kan ju inte ens ta hand om oss själva.
Vi erbjuder skola och bostäder till dem som tigger. Men kan inte ge våra hemlösa tak över huvudet.

Allt fler slås ut och blir hemlösa, allt fler barn omhändertas, allt fler blir av med jobbet och nu skall alla mjölkbönder ut på den redan kärva arbetsmarknaden.
Gamla lämnas därhän, arbetslösa jagas med blåslampa men det finns inga jobb. Sjuka möts av ett omänskligt system utan nåd för den som inte orkar.

Vi är med facit i handen tillbaka på 1700-talet.

Vi står också inför ett nytt världskrig, det kokar i Korea, det sjuder och smäller i Mellanöstern.
Islamiska staten har sitt högsäte här i Örebro.

Välkomna hem ni som stridit för IS får förtur till allt.
Att förföljare och förföljd hamnar i samma trappuppgång skiter man i.

" jag flydde hit för att få leva i fred och frihet" sa någon som nu förföljs av sina egna rigida religionsfanatiker.

Sverige är inte ett delat land vi är totalt splittrade.
Invandrare mot svenskar,
muslimer mot kristna och judar.
Invandrare mot nyanlända.
fattiga mot rika.
sjuka mot friska.
Landsbygd mot stan.

Enade vi stå söndrade vi falla.

frågan alla måste ställa sig är "vem vinner på detta?"

Var är våra folkvalda? var är alla högavlönade tjänstemän?

Varför tiger alla?

Sverige är fantastiskt, låt oss förbli det.

 

 

 

Omänsklig, det sägs att jag är det.

Jag är sjuk.
Jag har ständig värk.
Jag har artros i flera leder.
Jag har fibromyalgi, astma, diskbråck och är övervikt opererad men gått upp nästan allt.
Jag lider av panik ångest och är generellt en orolig människa.

Men jag är trygg i mig själv.
Jag är inte ovän med min kropp eller mig, bara med livet som ter sig så orättvist.

Jag försöker göra så mycket jag kan själv.
Jag sköter trädgården men klipper inte gräset.
Jag brukar vara sjuk en vecka efter ett ryck.

Jag sköter vårt hem, lite i taget.
Jag är otroligt tjatig på resten av familjen, vill att de skall hjälpa till.
Jag möts av ilska.
Men oftast får jag vänta så länge på hjälp att jag tvingas göra sakerna själv.
Å blir säng liggande i en vecka eller mer.

Utan min rollator kommer jag inte upp, jag kryper fram till den.
I dag sa min man att jag är omänsklig, att jag skulle bli hatad på en arbetsplats för att jag ständigt är i rörelse.

Jag försöker hålla igång. Jag har lika ont sittandes som gåendes men jag kan inte gå så långt eller stå någon längre stund någon minut går bra.

Jag går med rollator och kryckor det har gjort att jag fått inflammationer i nacke, händer, och armar.
Jag får kramper i alla muskler men inte samtidigt.

Jag vet inte vad det är för fel på mig men jag har en drivning framåt.
En klocka som tickar i huvudet.
Den manar till saker som skall göras på min göra lista.

När listan är klar är jag lycklig.
Då njuter jag, sitter ner med mitt kaffe och känner tillfredställelse.
Även om det gör ont överallt så känner jag lycka över det jag åstadkommit.

Jag vet att jag är sjuk i flera dagar efteråt men gör det mig till omänsklig?

Livet är fantastiskt det finns så mycket att njuta av, glädjas åt.
Skåda blommorna på marken....
Min trädgård skänker mig så mycket glädje och tillfredsställelse mitt i all värk och sorg.

Det ligger i luften, hösten är på G

Gick ut i arla morgon och sniffade på luften.
Det luktar kall klar morgon.
Det luktar höst.

Jag älskar hösten, den är lagom på alla sätt och vis (dvs inte för varm, inte för kall)
Allt var sent i år, sommarblommorna kom nästan inte i gång förrän nu.

 

 

Det gör i och för sig inget, men jag saknade dem i min blomvas inne.

 

Nu blommar krassen som jag satte i maj/juni, men blomningen är skral och bladmassan nästan obefintlig

.Men desto mer blåbär blir det.

Hann inte äta sallaten i år, men det gjorde sniglarna istället dock ratade de amaranten som nu glädjer mig med sina fantastiska svansar.

 

 

Små skönheter som aldrig fick en riktig chans att växa sig stora.

Vi går mot höst, skogen är full av blåbär och kantareller.

Jag plockar dock inte svamp.

 

Hösten är vacker jag välkomnar den.