Örebro vänstern.

I dag kan man läsa i Nerikes allehanda om vårt parti.
Ja det är inte mitt parti längre.
Jag lämnade det i dag.

Jag ville nått.
Jag ville förändra, få nya vindar i Sverige.
Få en motvikt till Sverige demokraterna.

Men det visade sig att det inte var så gott ställt med demokratin i partiet.
Feminismen åberopades bara när det gynnade ens egna vänner i partiet.
När andra kvinnor ville fram eller vi ville få fram dem så fanns det tusen skäl till att någon annan skulle väljas.
Vi valde ledarmötet och sen revs besluten upp på nästa möte.

Vi slängde ut Marcus Allard och med honom hela badvattnet. dvs hela ungvänstern åkte med av bara farten.

Jag fick höra på ett möte att ungdomen inte är partiets framtid, och då talar vi om människor som passerat 30 nyss. Så som jag förstod det är partiets framtid de gamla stofilerna som suttit i evighet.

Man vill inte vara ett feministiskt parti i Örebro.
Man är definitivt inte ett demokratiskt parti då man helt obekymrat river upp beslut medlemsmötet fattat för att det inte gynnar dem man tänkt att det skulle gynna.

Det är inte ett socialistiskt parti, för då skulle inte individen ställa sig framför gruppen.
Jag tänker en för alla alla för en.
Men här gör man om regler, det vedertagna och det partiet säger centralt för att få sitta själv.

Man förringar en del av de nominerade till vissa poster och framhåller löjliga företräden för dem man vill ha valda.
Så löjliga att de som skall väljas framstår som idioter.

Nu är det slut på idiotin, nu får de slåss och strida själva.

De behöver heller inte ha några val, bara att fråga sittande vilka som skall in på de olika posterna så slipper de långa segdragna möten, vars beslut ändå rivs upp.

Efterskrift. 21 nov.

Det känns skönt så här några dagar efter briseringen i Na att ha lämnat partiet. Det finns ingen chans att få den här föreningen sammansvetsad igen.
Det är mycket tragiskt för mig också, då jag har fått många fina vänner i vänstern. Någon sa att man borde stanna och försöka få till en förändring, men jag finner det meningslöst. Jag blir så arg så att tro att man skulle kunna komma med något konstruktivt i det läget är döfött. Jag lämnar och hoppas på att de som har sinnesro att rida ut stormen kan göra det på ett konstruktivt sätt å partiets vägnar. Jag förmår inte det.