jag

jag

torsdag 24 januari 2013

Barnfattigdom


Vi ser dem, vi som jobbar i den offentliga sektorn.
Vi ser dem vi som sitter på socialen och delar ut pengar.
Vi ser dem vi som håller i soppköken i kyrkan
Eller vi som jobbar på frälsis.

Ändå finns det folk som aldrig varit på något av dessa ställen ,som bestämt hävdar att vi inte sett dem, att de inte finns.
Det finns ingen barnfattigdom.För har ungen en mobil, hela kläder eller en cykel är den inte fattig.

Samma människor jämför med sin egen uppväxt efter kriget eller under kriget eller vilken tid det nu var.
För att kunna bestämma vad fattigdom är måste vi se vad som inte är det.
I en tid då vår stadsminister talar om att en lön på 18000 kr gott går att leva på och är en skälig ingångs lön för en ungdom, frågar jag mig vad som är en vanlig lön?

Men att det i Sverige inte finns några låglöneyrken bara 7% mot 17% i övriga Europa är frågan igen vad tjänar de i Europa då?

En ungdom kan leva på en lön på 18000 kr och leva gott enligt Freddy.
Jag har en bekant som jobbar inom vården och hon får ut 17000 kr och skall försörja en tonåring på det också.
Är hon fattig? Nej det anser inte jag.

Vem är då fattig?Är jag fattig?
Är min man fattig?
Min kusin?
18000 kr i månaden för en ensam ungdom, är alls ingen dålig lön, tycker stadsministern, en lön att klättra från.

Min mans lön är 16500 kr i månaden efter 30 år på företaget.
Min och makens lön är i bästa fall en medellön ihop.
Om jag skulle skilja mig?
Min pension är 7200 kr.
Inget bostadsbidrag.
Barnbidrag på 2200.
En liten tvåa i stan eller här kostar i runda slängar 7000 kr.
Vad skall jag äta?
Bostadsbidrag okej vet inte hur mycket jag kunde få men vi ponerar att jag får hyran betald.
7200 kr.
Mat till mig och två barn ungefär 4000 kr.
Kläder 500 kr/mån men det fattar ni väl.
Sjukvård och mediciner 500 .
Lyse 800.
Resor 200 kr.
Då är det 1200 kr kvar.

Ingen dator inga telefoner.
Då går det.
Men idag kan du inte boka telefontid, beställa recept, betala räkningar eller kontakta myndigheter, utan dator eller telefon.
Slutsats man måste ha en telefon eller en dator.
En telefon eller varsin?
Kontant kort 100 kr per person.
Dator 300 kr i månaden.
6600.

Vad skall vi göra på kvällen?
Spela fia?
Jag anser vi behöver en tv
Kostand 173 kr i månaden.
Utan annat än basutbudet, vi får hoppas hyresvärden har antenn.Kvar 927 kr om jag nu får hela hyran betald.
Dom pengarna behöver jag spara till glasögon, vinter stövlar till barnen
Baddräkter osv.

Men om jag inte får hela hyran betald vad skall vi då avstå ifrån?Sen finns det lån som kanske släpar efter, vad vet jag.
Det här är jag, jag röker inte, dricker inte, går aldrig ut och köper sällan egna kläder.
Däremot lägger jag en tjuga i kollekten på söndagen.

Jag har en inkomst men det finns människor i det här samhället som inte har det.
Som blir hänvisade till hjälporganisationer.
Handen på hjärtat hur många av er därute, som inte anser att vi skulle vara fattiga om jag skiljde mig?
Ni vars ungar åker cross, spelar fotboll, innebandy, rider you name it..
Ni vars barn har ett par hundra dvd filmer och spel.
Ni vars barn som har flera spelkonsoler inte en.
Era barn som byter mobil oftare än jag någonsin gjort.
Era ungar som har egen dator, egen tv och som kommer att få egen bil.
Ni som reser jorden runt varje år.

Hur i helvete kan ni döma andra?

Vill ni veta hur det är, prova en månad om ni står ut.
Ingen klippning hos frissan.
Inga nya kläder.
Ingen resa med bil, ta bussen.
Ingen semester, alla i familjen måste söka sommarjobb.
Ingen mat ute.
Ingen bio.
Inga nya prylar, köp begagnat på loppis.
Ingen linas matkasse.
Inga böcker, leksaker, spel, cd skivor…
Ingen ipad, ingen ny telefon, inget spotify
 
Vad skulle mina barn tala med era ungar om på rasten?
Jag skulle inte ha råd skicka med en femtilapp till hindersmässan och andra utflykter.
Kanske skulle jag inte ha råd köpa vinter jacka.

Hur skulle min dotter bli bemött med kläder från frälsis som inte går att sälja. 100 spänn för en säck.
Att komma till skolan i begagnade pyjamasbyxor, jo jag vet barn som fått göra det!
Och deras ensamma mamma var inte alkoholist, inte missbrukare bara sjuk.

Jag vet barnfamiljer som haft två par skor och de två barnen har fått dela på dem och kläderna.
Hon hade inte gummistövlar till båda. Vem av er skall få skäll av fröken idag för att ni inte har bra på fötterna?
Om vi tittar på 30-talet och säger att dom ungarna fick gröt och potatis alla mål och på den tiden, fanns inte skolmat.
Jag då är alla rika idag.

Tittar vi på de skjul de bodde i på den gamla goda tiden, när vi hade hög barna dödlighet i Sverige, jag då är alla rika.

Är det så vi vill ha det igen??
Att fattiga människor svälter och fryser ihjäl?
Tittar vi på Biaffra barnen som sitter i ökenhettan och svälter.
Ja då är alla rika.

Det som gör mig så förbannad, är att om dom som är rika skänkte lite av sin rikedom till dem som faktiskt, med våra mått mätt, inget har, skulle det bli bättre.
Men då säger krösus, att om jag hjälper dem blir de bara lata och vem fan vill försörja dregg?
Lat är den som har ett jobb men som inte orkar gå dit för det inte är kul att jobba.
Den som är arbetslös och som letar jobb är inte lat.
Att han ibland tappar sugen och blir förtvivlad över sin situation, är inte lathet.
Det är depression.
Har han sen sökt läkare och mötts av oförståelse, då finns det bara flaskan kvar.
Eller att ta livet av sig.

Om han hade varit rik kunde han sagt att han gick i väggen och blivit sjukskriven.
Efter några dagar, månader hemma kunde han köra på som vanligt.
Skillnaden är att de fattiga, sjuka, funktionshindrade och gamla ser ingen lösning på sitt problem.
För det finns inget!
Du och jag kan i dagens samhälle hamna där.
Jo, det räcker faktiskt med en skilsmässa, lån som blir kvar efter försäljningen av huset och att du blir arbetslös samtidigt.
Det händer många varje dag i Sverige idag!
Vill du skylla dig själv då?

Vi kan inte blunda för att det inte går att leva på en lön idag.
Vi kan inte blunda för att det finns en ny fattigdom, bortom svälten i vår historia.

Svälten förr var inte exkluderande, för alla svalt, utom patron.
Idag är fattigdomen segregerande.
För än så länge är det färre som svälter än de som inte gör det.
Dessutom är invandrare överrepresenterade och dom kan ju åka hem?
Då kan man blunda för sanningen, för du känner kanske ingen som är fattig. Då kan man blunda och säga att de valt det själva.

Men sanningen är den att fattigdom är det ingen som väljer.
Barn väljer aldrig utanförskap och utsatthet och fattigdom.
De drabbas av den.
Kan vi tillåta det?
Kan vi blunda för det?
Är vi alls mänskliga då?
 
 
 
 
 

 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.