jag

lördag 6 juni 2015
Huginvägen i lätt duggregn 6 juni.
Jag struntar i kungen, även om jag gillar familjen Bernadotte.
Jag gick mig ut en morgon i arla stund och rensade lite ogräs och satte ut de sista små plantorna jag själv dragit upp från frö.
Passade på att njuta lite och leta upp det som gömmer sig i dunklet bakom buskar och annat.
Jag gillar kontraster, men det är inte alltid jag som åstadkommit det fantastiska resultatet.
Aklejor, aklejor mina hjärtebarn, vad jag älskar er !
Nävor nya
frö sådda och gamla vänner.
I bakgrunden vår lille trädgårdsmästare Erik i full färd med att vattna där regnet inte kommer åt.
Inte ens Salomon i all sin prakt hade en klädnad som denna.
torsdag 4 juni 2015
En mammas undran.
Det tog hundratals år att komma dit vi är i dag.
Jag tänker på kvinnors lika värde.
men tjejer idag är allt utom jämlika killarna.
trenden är att se på flickor som pinnar/pokaler man kan erövra och slänga bort.
Män sätter upp regler för sina flickvänner, regler som sen inte gäller för dem själva.
Flickorna faller till föga.
man vill så gärna ha någon.
och det är så svårt att hitta någon i dessa autistiska dagar då vi alla bara tänker på oss själva.
Ett helt samhälle, en hel tidsrymd men människor utan empati och förståelse för varann.
människor uppslukade av sina egna selfies, sin egen bild, sin kropp, sitt hår sitt liv.
Man lever för hur många likes man kan få för sin bild i de olika sociala medierna.
Å andra sidan lever somliga för att få gilla dessa bilder och på så sätt synas.
Att de där vanliga tjejerna utan ankläppar utan perfekta bröst och de rätta ögonbrynen, den släta huden och den perfekta kroppen går under när pojkvänner och kompisar visar så tydligt vad som är ideal och inte., det rör dem inte i ryggen.
Men jag då ropar de som inte ser ut som en kopia av alla andra, jag duger inte jag?
Nej tyvärr så gör man inte det.
Inte ens de killar som ligger i c-gruppen vill ha en sån där vanlig brud.
Om man som tjej ställer krav, att samma regler gäller för killen som för en själv, då vill grabben fundera om det kommer att funka.
Man kan säga att killar i dag säger - ställ inga krav på mig, jag gör som jag vill och du gör som jag säger.
Å med det är vi tillbaka på 1800-talet då kvinnan teg i församlingen.
Hur kunde det bli såhär?
Jag säger som Grynet i ungdomsprogrammet. Tjejer ta ingen skit!
Jag tänker på kvinnors lika värde.
men tjejer idag är allt utom jämlika killarna.
trenden är att se på flickor som pinnar/pokaler man kan erövra och slänga bort.
Män sätter upp regler för sina flickvänner, regler som sen inte gäller för dem själva.
Flickorna faller till föga.
man vill så gärna ha någon.
och det är så svårt att hitta någon i dessa autistiska dagar då vi alla bara tänker på oss själva.
Ett helt samhälle, en hel tidsrymd men människor utan empati och förståelse för varann.
människor uppslukade av sina egna selfies, sin egen bild, sin kropp, sitt hår sitt liv.
Man lever för hur många likes man kan få för sin bild i de olika sociala medierna.
Å andra sidan lever somliga för att få gilla dessa bilder och på så sätt synas.
Att de där vanliga tjejerna utan ankläppar utan perfekta bröst och de rätta ögonbrynen, den släta huden och den perfekta kroppen går under när pojkvänner och kompisar visar så tydligt vad som är ideal och inte., det rör dem inte i ryggen.
Men jag då ropar de som inte ser ut som en kopia av alla andra, jag duger inte jag?
Nej tyvärr så gör man inte det.
Inte ens de killar som ligger i c-gruppen vill ha en sån där vanlig brud.
Om man som tjej ställer krav, att samma regler gäller för killen som för en själv, då vill grabben fundera om det kommer att funka.
Man kan säga att killar i dag säger - ställ inga krav på mig, jag gör som jag vill och du gör som jag säger.
Å med det är vi tillbaka på 1800-talet då kvinnan teg i församlingen.
Hur kunde det bli såhär?
Jag säger som Grynet i ungdomsprogrammet. Tjejer ta ingen skit!
söndag 31 maj 2015
Huginvägen 17 idag söndag
Sista vårdagen, i morgon är det sommar.
Mja det kommer det inte var men ändå.
Jag var med maken till Adolfsbergs handelsträdgård i dag. Han blev lite arg över att jag köpte två perenner. På väggen hem satt jag därför tyst och funderade.
Han har rätt, jag har lagt ut tusentals kronor på min trädgård. Men ingen av buskarna kostade mer än 200 kr. De flesta perenner har jag dragit upp från frö. Några har jag köpt.
Men det är så lätt att glömma att jag som handikappad och väldigt isolerad, som är hemma hela dagarna ensam inte har så många andra glädje ämnen.
Det mesta i mitt liv är elände.
Jag är sjuk på många sätt, maken blir arbetslös, barnen kämpar i motvind i skolan.
I dag fick jag några sms från svärfar som undrade varför hans son inte hört av sig med ett grattis på morsdag. Jag är inte allas förvånad. Jag har aldrig fått något grattis varken på födelsedag, morsdag eller annorstädes heller. Jag köpte dock en pelargon till svärmor i dag men maken ville inte åka dit med den. Men efter första sms:et for han i väg som en glad pojke.
Jag hämtade våra nya bordstabletter på cervera idag.
Maken är alls inte otrevlig eller så, det är bara det att han inte tänker på att jag vill bli uppmärksammad. Antar att dessa bordstabletter får gälla som morsdag present.
Men visst har luften gått ur mig, jag älskar min trädgård, det förstår ju alla ni som följer min blogg.
Jag har skapat den, jag har gjort den för vad den är i dag. Jag är stolt.
Tänk vad mycket man kan åstadkomma med en gren såg och en liten handspade.
Nu skall jag ta tag i baksidan av garaget, där har det länge stått blå säckar med ved, men nu vill jag ha en baksida att njuta av.
Så Erik har köpt en ormbunke och jag har köpt en gul sockblomma och en vinröd vintergröna.
se bara på sockblommans utsökta så blommor, visst ser de ut som mini narcisser?
Jag minns när jag köpte den blå vintergrönan till listen vid garaget. Då sa man mig att det skulle behövas minst 10 plantor, men jag hade bara råd med en. Idag täcker den hela listen och jag får hålla efter den så den inte kväver allt annat.
Det är en dröm som går i uppfyllelse efter 12 år, att äntligen få en gul sockblomma, nu fattas bara en röd. Jag läste om dem för flera år sedan i Allt om Trädgård.
Jag har börjat som alla vet, bygga upp en bär och fruktträdgård, nu blir det ju inga fruktträd för de är för dyra, vill ju inte få maken ur balans... Men som ett led i mina ansträngningar har jag nu investerat i två Allåkerbär av olika sort. De har inte kostat mig ett öre eftersom jag fick 250 kr i avgångsvederlag från en förening jag lämnade.
Har i dag köpt ogödslad torv för att ha i den pallkrage jag tänker sätta dem i.
Från mitt köksfönster kan jag se min prydnads apel som snabbt gått från knopp till full blom.
Se och njut.
På östra sidan av huset har det blivit en hemlig gång ner mot min syren.
Bakom blommar Beauty of Moscow.
jag älskar den så mycket, den betyder så mycket för mig.
Mja det kommer det inte var men ändå.
Jag var med maken till Adolfsbergs handelsträdgård i dag. Han blev lite arg över att jag köpte två perenner. På väggen hem satt jag därför tyst och funderade.
Han har rätt, jag har lagt ut tusentals kronor på min trädgård. Men ingen av buskarna kostade mer än 200 kr. De flesta perenner har jag dragit upp från frö. Några har jag köpt.
Men det är så lätt att glömma att jag som handikappad och väldigt isolerad, som är hemma hela dagarna ensam inte har så många andra glädje ämnen.
Det mesta i mitt liv är elände.
Jag är sjuk på många sätt, maken blir arbetslös, barnen kämpar i motvind i skolan.
I dag fick jag några sms från svärfar som undrade varför hans son inte hört av sig med ett grattis på morsdag. Jag är inte allas förvånad. Jag har aldrig fått något grattis varken på födelsedag, morsdag eller annorstädes heller. Jag köpte dock en pelargon till svärmor i dag men maken ville inte åka dit med den. Men efter första sms:et for han i väg som en glad pojke.
Jag hämtade våra nya bordstabletter på cervera idag.
Maken är alls inte otrevlig eller så, det är bara det att han inte tänker på att jag vill bli uppmärksammad. Antar att dessa bordstabletter får gälla som morsdag present.
Men visst har luften gått ur mig, jag älskar min trädgård, det förstår ju alla ni som följer min blogg.
Jag har skapat den, jag har gjort den för vad den är i dag. Jag är stolt.
Tänk vad mycket man kan åstadkomma med en gren såg och en liten handspade.
Nu skall jag ta tag i baksidan av garaget, där har det länge stått blå säckar med ved, men nu vill jag ha en baksida att njuta av.
Så Erik har köpt en ormbunke och jag har köpt en gul sockblomma och en vinröd vintergröna.
se bara på sockblommans utsökta så blommor, visst ser de ut som mini narcisser?
Jag minns när jag köpte den blå vintergrönan till listen vid garaget. Då sa man mig att det skulle behövas minst 10 plantor, men jag hade bara råd med en. Idag täcker den hela listen och jag får hålla efter den så den inte kväver allt annat.
Det är en dröm som går i uppfyllelse efter 12 år, att äntligen få en gul sockblomma, nu fattas bara en röd. Jag läste om dem för flera år sedan i Allt om Trädgård.
Jag har börjat som alla vet, bygga upp en bär och fruktträdgård, nu blir det ju inga fruktträd för de är för dyra, vill ju inte få maken ur balans... Men som ett led i mina ansträngningar har jag nu investerat i två Allåkerbär av olika sort. De har inte kostat mig ett öre eftersom jag fick 250 kr i avgångsvederlag från en förening jag lämnade.
Har i dag köpt ogödslad torv för att ha i den pallkrage jag tänker sätta dem i.
Från mitt köksfönster kan jag se min prydnads apel som snabbt gått från knopp till full blom.
Se och njut.
På östra sidan av huset har det blivit en hemlig gång ner mot min syren.
Bakom blommar Beauty of Moscow.
jag älskar den så mycket, den betyder så mycket för mig.
Jag
önskar
dig
en trevlig
sommar.
torsdag 28 maj 2015
50 udda handdukar i arv.
För några år sedan fick maken ett femtital udda handdukar i arv efter sin mormor.
Som alla vettiga familjer i min ungdoms dagar hade vi redan ett par dussin linnehanddukar, fållade namnade och prydligt hopvikta i skåpet jämte de 24 vi redan hade i bruk.
När jag var barn köpte min mamma handdukar i rapport på auktioner, handvävda såklart och namnade dem åt mig, liksom vi köpte lakan och örngott och broderade namn och någon fin slinga på.
Vad i herrans namn skulle jag med 50 udda handdukar till? Somliga var nya andra nästan slut.
De blev liggande i skåpet.
2009 dog min far och ytterligare 24 namnade helt nya handdukar kom i min ägo. samt nått dussin använda.
Att kasta dem eller lämna dem till återvinning slog mig aldrig ens in.
För detta är ett hantverk, en kulturskatt.
Men helt värdelös.
Vad gör man med flera dussin handdukar?
2007 ville Erik att jag skulle sy en skjorta till Ola Salo, jag kan mycket men inte sy, sticka eller virka.
Men jag kom på att jag har ju en hög handdukar.
Sagt och gjort jag ritade upp ett mönster på en av de gamla, men nya handvävda handdukarna och broderade den till Ola.
Augusti 2007 i Eskilstuna djurpark fick han den. Tyvärr snodde någon den strax efter.
När Gunilla Hedman skulle sluta fick hon en pippi handduk och kort därefter sydde jag en till Magnus Lagergren. Handdukarna är mycket personliga som ett kollage över personens liv eller yrkes karriär.
Tyvärr var jag inte förutseende nog att ta kort på alla jag sydde.
Hampus W fick två, jag har kort på en. Hans mamma fick också en men där glömde jag ta kort.
Nu hade jag fått blodad tand.
Under åren där emellan sydde jag flera till mig själv, att hänga på spiselhandtaget.
Min väninna G.M och hennes dotter fick varsin, tog kort på den första.
Följande har jag faktiskt sytt till mig själv.
Den blå under med blommorna är den jäkligaste jag sytt, linnet är hårt och det tog tid att få den färdig.
Höstlöven under, där plockade jag blad ute kopierade och ritade av.
Motivet ovan har min dotter Hanna ritat.
Med tiden växer nya idéer fram, just nu håller jag på med en handduk till Jon-Henrik Fjällgren.
Först letade jag bilder på nätet. Tänkte ett fjäll i Mittådalen men vet ju egentligen inget om stället. hittade ett foto på något som heter Mittåhamran, ritade in Jon-Henrik där och fyllde på med bilder på en ren och hans hund. Ritar motivet först på genomskinligt smörgåspapper och för sen över det med kalkerpapper på handduken.
Väljer färg på garnet.
Motivet och hur det ska bli växer fram allteftersom. Kom exempelvis på att samernas flagga och Colombias flagga har samma färger till viss del. Så då får Colombias flagga bli en solnedgång under samernas flagga.
Den är som synes inte färdig än.
Som alla vettiga familjer i min ungdoms dagar hade vi redan ett par dussin linnehanddukar, fållade namnade och prydligt hopvikta i skåpet jämte de 24 vi redan hade i bruk.
När jag var barn köpte min mamma handdukar i rapport på auktioner, handvävda såklart och namnade dem åt mig, liksom vi köpte lakan och örngott och broderade namn och någon fin slinga på.
Vad i herrans namn skulle jag med 50 udda handdukar till? Somliga var nya andra nästan slut.
De blev liggande i skåpet.
2009 dog min far och ytterligare 24 namnade helt nya handdukar kom i min ägo. samt nått dussin använda.
Att kasta dem eller lämna dem till återvinning slog mig aldrig ens in.
För detta är ett hantverk, en kulturskatt.
Men helt värdelös.
Vad gör man med flera dussin handdukar?
2007 ville Erik att jag skulle sy en skjorta till Ola Salo, jag kan mycket men inte sy, sticka eller virka.
Men jag kom på att jag har ju en hög handdukar.
Sagt och gjort jag ritade upp ett mönster på en av de gamla, men nya handvävda handdukarna och broderade den till Ola.
Augusti 2007 i Eskilstuna djurpark fick han den. Tyvärr snodde någon den strax efter.
När Gunilla Hedman skulle sluta fick hon en pippi handduk och kort därefter sydde jag en till Magnus Lagergren. Handdukarna är mycket personliga som ett kollage över personens liv eller yrkes karriär.
Tyvärr var jag inte förutseende nog att ta kort på alla jag sydde.
Hampus W fick två, jag har kort på en. Hans mamma fick också en men där glömde jag ta kort.
Nu hade jag fått blodad tand.
Under åren där emellan sydde jag flera till mig själv, att hänga på spiselhandtaget.
Min väninna G.M och hennes dotter fick varsin, tog kort på den första.
Följande har jag faktiskt sytt till mig själv.
Den blå under med blommorna är den jäkligaste jag sytt, linnet är hårt och det tog tid att få den färdig.
Höstlöven under, där plockade jag blad ute kopierade och ritade av.
Motivet ovan har min dotter Hanna ritat.
Med tiden växer nya idéer fram, just nu håller jag på med en handduk till Jon-Henrik Fjällgren.
Först letade jag bilder på nätet. Tänkte ett fjäll i Mittådalen men vet ju egentligen inget om stället. hittade ett foto på något som heter Mittåhamran, ritade in Jon-Henrik där och fyllde på med bilder på en ren och hans hund. Ritar motivet först på genomskinligt smörgåspapper och för sen över det med kalkerpapper på handduken.
Väljer färg på garnet.
Motivet och hur det ska bli växer fram allteftersom. Kom exempelvis på att samernas flagga och Colombias flagga har samma färger till viss del. Så då får Colombias flagga bli en solnedgång under samernas flagga.
Den är som synes inte färdig än.
Vad blir kostnaden? Det beror på, varje handduk/duk har individuell färgsättning, men i runda slängar 300-400 hundra kr om jag väljer helt nytt garn, eller inget om jag har restgarner kvar.
men oftast blir det en mix eftersom jag har väldigt mycket garn sparat både från mig själv och mamma.
parallellt med detta håller jag på att brodera på gamla bordsservetter i linne.
I bland blir det bra, riktigt bra.
Återvinning att göra något nytt av något gammalt.
Att skapa något värdefullt av ingenting.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)