Brevet till Lars Lerin (som jag aldrig skickar)

Käre Lars.

Jag skriver käre, för genom tv har du blivit oss alla så kär, liksom Junior.
Du reser nu runt med frågan - hur man uppfostrar ett barn till att bli en fri människa.
Eftersom du aldrig kommer att komma till mig, så skall jag ge dig några råd.
Råd som jag själv lärt genom att uppfostra mina två barn, en pojke och en flicka.

Låt aldrig ett barn gråta sig till sömns, det ger det otrygghet, vad folk än säger.
Svara alltid när ditt barn ropar på dig.
Se ditt barn, prata med barnet innan det ens kan svara. Berätta saker läs sagor sjung läs dikter mm
Det utvecklar språket.
Jag har förskräcklig sångröst men sjöng mina barn till sömns.

Avvisa aldrig ditt barn från din säng. Om det vill sova hos dig låt det göra det. Tids nog vill det sova självt.
När ditt barn blir så stor att han börjar på dagis uppmuntra ditt barn att berätta vad som hänt där, vad han ätit, vilka han lekt med, vad de lekt osv. Gör hemkomsten från dagis till en liten stund där ni talar om hans dag.
Det gör inget om han bara nickar eller hummar.

Det du gör, gör du för framtiden.
Om du fortsätter med detta hela hans liv så länge han bor hemma knyter du ett band som är svårt att lösa upp.
Du får veta hur det är i skolan, på gymnasiet, på fritiden och i arbetslivet.
Stå vid ditt barns sida sopa där det måste sopas och stå tillbaka där det går.

Men lämna aldrig hans sida.
Säg aldrig du får göra som du vill.
Säg heller aldrig tänk själv.
Många unga saknar föräldrar de är utlämnade åt andra och sig själva.

Berätta om livet, berätta om era misstag och vad som du/ni gjort bra i livet.
Berätta om dina förväntningar.
Säg aldrig det får du inte göra.
Utan säg jag/vi vill inte att du gör så /tänker så.
Jag tänker så här, att detta kan hända, att det kan bli så här...

Förbered ditt barn på vad som kan hända och diskutera hur han ska göra då.
exempelvis blir du full ring hem vi kommer.
missar du bussen... 
om du blir lämnad, många unga lämnas av sina kompisar vilket kan sluta illa.
Om du är på krogen gå inte ut innan det har slutat, gå inte genom mörka gränder till bussen...

Barn och unga behöver känna att ni bryr er att ni finns där att de vågar ringa hem stupfulla klockan halv tre på natten tio mil hemifrån och att ni kommer och hämtar utan bråk.

Prata sen om vad som blev fel den där kvällen men inte fördömande.


Jag har sagt till mina barn vi finns 24/7 för er och era kompisar. har ni inte skjuts hem så kör vi.
Säg till om ni behöver hjälp.

Om man satt barn till världen så har man tagit på sig ett ansvar för dem tills man själv dör.
Man har lovat vår Herre att se till dem och sätta dem i första rummet.
Drick därför aldrig alkohol båda två samtidigt, för om det händer något så kan ingen åka till sjukhuset eller hämta.

Du måste välja ditt barn framför annat.
Det är svårt men måste bli så för att han ska känna trygghet.

Jag vet att inga föräldrar tänker så här idag, men så har vi ett samhälle fullt av ensamma barn i olika åldrar som är ute på nätterna utan vuxna utan gränser.

Lär ditt barn respekt för andra.
Lär honom att vara rädd om sin nästa.
Lär honom gå undan istället för att bråka och slåss.
Lär honom se när det inte längre är tryggt på en plats, så han kan gå därifrån innan det händer något.

Prata om det som händer i samhället, om du inte gör det så kommer ditt barn inte ha någon att fråga varför.


Käre Lars, Lycka till med ditt och Juniors faderskap.

Med vänlig hälsning anita