jag

jag

tisdag 27 juni 2017

När samhället sviker



Nu har det varit midsommar. På midsommarafton träffade några ungdomar med lite för mycket under västen på vakten.
Hon sa att det är lugnt jag skriver bara upp att jag träffat några ungdomar på fyllan. Polisen, sa sonen- vad gör dom? tja de häller ut spriten och önskar trevlig kväll.
Inte möjligt tänkte jag.

Så blev det Kullen. Där får du inte ha sprit inne i parken, men okej att gömma den i träsket utanför. Vakterna brydde sig inte om överförfriskade.
Utanför på andra sidan vägen var det full fylla och ett jäkla drag. Dit gick inte farbror polisen.


Så fick några syn på några mycket fulla 12 åringar. De stegade fram till farbror polisen och sa att där går ett gäng fulla 12 åringar med kassen full av sprit. Det skiter vi i sa polisen.

Inga fältare, inga nyktra föräldrar och polisen bryr sig inte.

Vad fan är det som händer?

På min tid åkte man dit om man tog ett snedsteg. Man hamnade i fyllecell och fick sen komma ut morgonen därpå.
Var man ung kom fältarna och körde hem en till föräldrarna. Sen ringde socialen på måndagen.
Var man jätte full kom man till barnkliniken på USÖ och fick hjälp.

Det var uppsamlingsplats på brukskontoret.

Vakter slängde ut över förfriskade.

VEM BRYR SIG OM VÅRA UNGDOMAR????????????????????????????????????????????


Hur har det blivit såhär?

När slutade samhället bry sig?

Vad kan du och jag göra åt det?

Vi har alla ansvaret för våra barn men också andras.

Midsommar är en fantastisk tid, skollov, ljusa sommarnätter som gjorda för att umgås.
En familje tid, en svensk dröm.


Och ute är våra ungdomar ensamma utlämnade åt varann och varandras grupptryck.
Jag är orolig för det Sverige som växer fram.

Glad att jag själv inte dricker, ledsen över att mina barn tycks så fascinerade av alkohol, men det är tidens gång. jag kan sätta gränser, säga ifrån och visa hur man hanterar sprit på ett vettigt sätt i min värld är det vid speciella högtider dock inte jul. Inte varje fredag och lördag och absolut inte vardagar. Men så blev jag uppfostrad, jag vet att andra inte ser det på samma sätt som jag. Det jag vet är att barn och ungdomar inte gör som man säger utan som de blivit uppfostrade, dvs som vuxna gör. Jag hade önskat våra barn slapp se vuxna fulla på stora helger men önska kan man ju göra...
Det jag vet är att de aldrig sett varken mig eller maken fulla.
I midsommar var jag alldeles själv då alla andra var på fest på olika ställen. Jag gjorde denna midsommarbukett och njöt av den på köksbordet ett ljus och en kopp kaffe.

Ta hand om dig i sommar och ta hand om dina barn, våra barn och varann.
glöm inte att man kommer längst med kärlek!
Jag älskar er !

torsdag 22 juni 2017

Sommar 2

I dag har jag städat med mina barn till midsommar. I går var jag ute en stund i trädgården innan jag åkte till USÖ.
 Över: en duk vi ropade in på auktion och "falska" dalahästar från bla Helsingborg.
Under vas i  keramik och en duk jag broderat
 Midsommar stången i fönstret fick min mamma Margot i midsommarpresent av Sollan Källgren för många år sedan. Flaggan har Hanna gjort på fritids. Blommorna är från svärmor Kerstin till Erik på hans födelsedag, står sig än!

 Paradhandduken har mamma gjort
Vi va till sjukhuset igår gick efter Svartån. Vacker blomma vet dock inte vad det är.
 Älskade Canadagäss
 Bukett på rot vid vattnet så vackert när naturen själv får bestämma
Liten ljust rosavit flocknäva en sån vill jag ha - älskar nävor

 
Mycket fin rabatt!

Vår entré idag, här hälsas man välkommen av fingerborgsblommor.
 
 
 Eller ett blått hav vid garageinfarten.




Jag gillar kontraster här den rödbladiga finska rödbjörken och gul bladig smällspirea .
Mina älskade blåa blommor vid vägkanten.

 Åh ett hav av vit flocknäva. Inget ogräs orkar igenom där inte.
 

 Blå näva med blodrött bladverk
Rosa skönheter sist en borstnejlika som min pappa älskade.

 
Glöm inte bort att alla blommor stått inne hela vintern och behöver lite sommarlov.
 
 Lewisia -en fin present från en nära vän
 
 
 
Jag önskar Er alla
en
fantastisk
midsommar helg!
 
 
 
 

tisdag 20 juni 2017

Sommar

Äntligen har jag fått börja gå på mitt gipsade ben. En frihets känsla med begränsning. Men i helgen var jag ute i min trädgård. Den är så vacker.
Rabatten som skött sig själv och som gör som den vill oavsett vad jag gör.

 Framsidan gjord för dem som går förbi hm.. måste ta tag i ogräset vid kantstenen...
Katternas blomma, kattmynta hela kattbeståndet här gottar sig i blomsterprakten och rullar sig med stort nöje i den.
 Nävor är mina blommor, jag älskar dem. Under en salvia
 Under en stor kungs näva
 Iris, i bakgrunden den halv döda tujan. jag vet idag inte om de två tujorna på framsidan överlever och Korea granen är också ful
 
Under,  flocknäva jag har den i vitt också och som liten i mer rosa nyans. Rosa är min färg.
 självsådd akleja som valt sin bakgrund själv
Så mörk man kan bli, nästan svart. Trodde jag slängt den förra året när jag rensade ut lite i bestånden.
 Helt vanlig Blå klint.. fast rosa då..
 Frans nejlika har aldrig sett en sån någon annanstans
 Allium
 Krollis
 
Snart är det midsommar. Sen blir det mörkare och mörkare. "Jaha sa Baltzar Sandström, nu vänder det snart är det jul igen" en kommentar som retade gallfeber på min far, vart enda år samma visa samma ord samma ilska..
Fast visst är det sant.
 
 
"nu går solen knappast ner
bländar bara av sitt sken. skymmningsbård blir gryningstimma
varken tidig eller sen..." Harry Martinson

söndag 11 juni 2017

Otålig

7veckor i gips. Nu börjar jag bli otålig.

Först hade jag ganska ont åt morfin, och slutade med det efter ett par veckor. Klarade mig bra med Alvedon.

Ovan första gipset.

Jag har bytt gips i princip var annan vecka, på grund av skav och klåda bla.

Till en början de första 6 veckorna fick jag inte belasta foten vilket innebar rullstol.
Det innebar att jag fick bo i vardagsrummet och där bor jag än eftersom vi har sängkammaren på övervåningen och jag har svårt att gå i trappor innan fotleds operationen. Nu är det i princip omöjligt, det går med stor ansträngning.

Nu har jag fått ett gips jag får belasta till smärtgräns, men det gör inte ont att gå på, inte förrän efter åt. Nu har jag fått börja med morfin igen för att orka belasta. Jag är inte så pigg på att sitta i rullstol resten av livet.

Allt går så mycket långsammare, det är  ett helvete att torka golv i rullstol och att diska. ja allt blir mycket krångligare och jag kommer inte ens in på toa med rullstolen. Där har jag fått en bock att hålla mig i så jag kan hoppa på ett ben över tröskeln.

5 veckor kvar.
jag undrar hur mycket som är kvar av mitt ben då? har som bekant droppfot på det här benet det var ju därför jag gjorde steloperationen av fotleden eftersom benen flutit ut och lagt sig under foten med bara skinnet emellan.
Här ser man tydligt min dropp fot avmusklad och formlös.
Knölen är ett spikhuvud
 Doktorn har förlängt min hälsena eftersom den dragit ihop sig efter 25 år utan muskler.

.Ovan syns tydligt hur smalt benet blivit efter 6 veckor i gips.

Man ser att det är en utbuktning där hålfoten skall vara det är ett mellanfotsben som lagt sig där. Blir det inte bättre efter op så måste vi kanske operera igen och steloperera det också. Då får jag en planka till fot, inget man önskar sig.




Nuvarande gips.

Som synes har jag plåster på stortån, det är för att jag rensat ogräs i rabatten krypandes och kände ju inte att tå släpade i cementplattorna eftersom jag inte har någon känsel i fot och ben.


Jag ser fram emot att bli av med gipset kan jag säga och jag tackar gud för varje dag det regnar. Inte kul när svetten rinner på insidan av gipset.
Heller inte så kul när ett kryp kröp in och bet mig kliar nu infernaliskt under gipset där den bet mig.