Längtan, att inte ha ro i nuet.

 

Jag har så svårt att inte längta, i synnerhet den här tiden på året då vi står mitt i sommaren. men jag ser det mer som en vänte tid på hösten. 

Sommaren för mig var i juni. Nu är det för varmt, för torrt och inget växer. Då vill jag bara gräva upp allt.

Det blev inga bär alls i år jämfört med förra året. Till och med rabarberna orkar inte i värmen.

Man vill ju inte heller vattna, för rätt som det är står vi inför bevattnings förbud.

Vi har fått mycket gjort på kort tid.

För nu när jag inte orkar längre med sågning och klippning mm så har det köpts in en kompost kvarn, en liten motorsåg och en häcksax. Nu tycker alla i familjen att det är så roligt att fixa buskar och häckar. Tack och lov.

Jag har fullständigt tappat kläppen för det här med trädgård. Fröna jag satte ut i våras grodde aldrig, först var det för kallt sen för torrt. Växter jag köpte som jag skulle sätta ut vågar jag inte plantera då vi inte vattnar, jag orkar inte vattna själv. De plantor jag satte ut dog.

Så hur ska man tänka till nästa år? Köpa färdiga stora plantor.?

Om jag får fart på familjen och orken inställer sig ska vi gräva om hela trädgården i höst.

Nu ska den göras mamma vänlig. Fler buskar mindre perenner att slåss med. Sen får jag se vad jag ska göra med alla frön jag köpte i år.... Är det någon ide att sätta dem?

Så här sitter jag och hatar värmen. Har inte sovit en hel natt sen i maj. nej det beror inte på värmen bara utan också på att jag inte längre får några smärtstillande tabletter av den jävla läkaren på vc. Han har tydligen aldrig haft ont i hela sitt liv. Jag har bett till Gud att han ska få uppleva smärta och hur det är att ha riktigt ont, så blir han kanske ödmjuk och en bättre doktor. Vore ju också trevligt om han brydde sig bara lite.

så nej somnade i natt kl 6.30 vaknade 9.00. Det ser ut så här varenda natt. har nog lagt 20 år till min ålder vid det här laget. Jag är så fruktansvärt trött. Det har blivit soffan hela sommaren och nu kan jag snart inte gå.

Jag längtar till hösten.

Jag längtar tills det här livet är slut.

Jag vet inte om någon kan föreställa sig hur det är att ha ont i nacken dygnet runt månad efter månad. Det är det enda jag kan tänka på, hur jag ska kunna smärtlindra. Tens funkar inte. 

Så i dag när vinden river i löven njuter jag, även om det är varmt. Rasslet av löv det älskade pappa också. Han brukade lägga sig på en luftmadrass i trädgården hos mormor och sova. "håhåja ja håhåja ja hör vad det susar i träa idag.."

Ingen sommar utan igelkottar.

I år hade vi som mest 12 stycken på kvällsmat. De försvann alla när vi fick skicka Totte till en viltrehabiliterare i Stockholm. Han var fullständigt dränkt i svart målarfärg.

Jag fick klippa bort färgen i ansiktet på Totte, så han kunde se igen.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att det är en olyckshändelse och inte något gjort av människa.

Men På lilla Vilthuset fanns det flera små kottar dränkta i färg, påkörda, sparkade, och knivhuggna. Handlingar gjorda av odjur inte av människor. För friska, normala människor gör inte djur illa. Och absolut inte kottar.

Något att glädja sig åt, Hannas fantastiskt vackra hår. Mitt i hennes och vårt elände.

Nej dottern mår inte så bra. Hon har blivit allergisk mot sin ADD medicin och läkaren vill inte ge henne någon ny. Så Hanna är trött bortom allt förnuft.

Erik har blivit arbetslös han som verkligen ville ha ett jobb.

Pappa fick något frätande över armarna på jobbet och har haft bandage över blåsorna i sommar. Tack till min vän Gunilla som hjälpte oss lägga om det. 

Vår katt Cissi mår toppen däremot. Hon har varit jobbig i sommar, jamat hela nätterna och vi fick inte ta i henne. Så Cissi fick åka till veterinären, vi trodde hon hade ont i munnen. Men Cissi har ont i ryggen och står nu på Metacam. Vi har en glad och kelen kisse igen. Hon har nog gjort sig illa i någon catfight..

Ja så ser det ut och on bara några dagar är det augusti och vi går mot den höga svala luften, klarblå himmel och färgsprakande träd och buskar. Jag längtar...