jag

jag

måndag 6 april 2015

ELMIA 2015

Vi bestämde oss för att åka till Elmia i år.
Det var ett par år sedan vi var där sist.
det var sjukt mycket folk.
Värst i A- hallen.
Inte så roligt som 2012.

Entré kön var 100 meter lång.Man fick inte ens ta in obrutna Lokavatten flaskor, vilket var begripligt då en flaska vattenkostade 23 kr.

Årets tema var VOLVO.
Det hade varit bra om alla Volvo bilar stått i samma hall.






Den här som den stod och befann sig på någons loge?
Det är i det här skicket man kan hitta gamla bilar på böndernas logar.











 
Nu följer bilarna jag gillar utan inbördes ordning.



 










.










Fotat har
Erik Johansson

Stolen Örebro från jacobssons möbler i Odensbacken

För två år sedan, knappt köpte vi nya köksmöbler.
Jag valde att köpa möblerna hos Jacobssons i Odensbacken eftersom vi bor här.


Jag drömde om vita möbler för vi har haft de gröna i 25 år och de hade nog egentligen 40 år på nacken men höll tills nu.
De var fortfarande hela men färgen började tunnas ut.

Vi valde länge och föll för den "svenska stolen" Örebro.
Idiot som jag är trodde jag stolen var svensk eftersom den hade ett svenskt namn.
Jag vände aldrig på stolarna i affären för jag var rädd att ha sönder dem.
Hade jag gjort det hade jag sett att de var gjorda i Malaysia.

Vi fick hem vårt möblemang och köket såg jätte fint ut.
Men strax började besvikelsen breda ut sig.
Färgen lossnade.
En bekant till oss tog om överdelen på stolen och hade en ring på sig, färgen föll omedelbart bort.
Samma sak på flera ställen faller färgen av.
Det syns väldigt bra på vita stolar....



Bordet var jag rädd om också så där la vi bordsfilt på och vaxduk.
trots det ramlar färgen av på stolarna när de skjuts in.

Jag är en fattig människa, jag har inte råd att köpa nya stolar vart annat år.
Jag förväntar mig att när jag köper något i en så pass stor och välkänd firma som Jacobssons möbler så förväntar jag mig kvalité.

När man ser skadorna kan man ju förvänta sig att stolarna fallit i golvet, det har dom inte.

Efter två veckor hemma skulle dottern torka av bordet och lutar sig över stolen då går pinnen av under.
Det gör den därför att man inte sågat till pinnarna i längsgående virke utan tagit virke sånt vi kallar tvärträ dvs pinnen är sågad så att årsringarna går rätt över istället för längsmed, nu gick pinnen dessutom av i en kvist.
Vi åkte ner med stolen till affären och där lovade de att laga den.
Vilket de också gjorde.
jag påtalade problemet med färgen och fick till svar att de är hård lackade och då tål de inga stötar alls. Men stolarna har inte utsatts för våld eller stötar.

Nu har ryggpinnarna börjat lossna och färgen spricker i alla skarvar...

Så Jacobssons möbler säljer alltså skit möbler från Malaysia döper om dem när de kommer till butiken och väljer då ett svenskt namn till och med ett lokalt namn.

Ja till följd av detta köper jag aldrig mer något där i alla fall inte möbler.

söndag 5 april 2015

Jojk i norrsken

Lyssnar på Norrsken av Jon Henrik Fjällgren på Spotify.
Man kan ju tänka att en joik och i synnerhet flera joker på en skiva borde bli enahanda.
Men det blir inte alls så!
En jojk är en ordlös sång som en hymn.

Det märkliga, som inte är märkligt alls egentligen, är att skivan skänker frid.
Den är storslagen, bombastisk är mitt ord, men det betyder säkert inte samma sak som när andra använder det.

För mig ger den själen vingar.
Det kan jag behöva, i synnerhet nu.
Man lyfts upp av sångerna, fyllas av något som är helt obeskrivligt.

På Jon Henriks hem sida på FB kan man läsa vad varje sång betyder och vad de handlar om.
vackert så.

Men jag kan nog bilda mig en uppfattning ändå.
För det han förmedlar med sin jojk är större än beskrivande ord.

Det var säkert därför kyrkan förbjöd joiken ( historia)
För där fanns känslorna men inga ord och hur förhåller man sig till det?
Alla förstår, men vad är det man förstår?

Ord i sånger går att förbjuda och censurera på grund av innehållet, men om sången förmedlar känslan men inte sätter ord på den? Vad ska man då censurera?

Lösningen för kyrkan blev att förbjuda jojken.

Men nu håller den på att erövra världen igen!

Det är jag glad för, för vi behöver alla lite jojk i våra liv.
Vi som springer i från livet självt, som glömt lyssna inåt.

Att nås av ett budskap från själ till själ kan då vara skrämmande.
Men det är befriande, renande och upplyftande.
Det kan faktiskt leda till stora förändringar.
För när vi möter vårt innersta väsen då sker det saker.

Jag älskar Jag är fri, men ännu lite mer, mitt hem är mitt hjärta, jag är ledsen och Nejlas jojk.

Jon Henrik har en fantastisk röst, men musiken är också i särklass.

Lyssna på en Jojk. Låt din själ få vingar.

Kanske är det så att ord begränsar en sång, gör det till något exakt.
Därför nås vi inte av alla sånger.
Vi kan inte relatera till dem.