Lat och arbetskygg. Låtsas sjuk

 

För några dagar sedan fick jag veta att någon sagt till sitt barn att jag är lat och arbetskygg. Att jag påverkat hen att inte vilja jobba.

Ja, det är sånt man kan få rakt i ansiktet som sjuk. Eller att folk frågar om jag är utvecklingsstörd eftersom jag inte jobbar. En liten rättelse, utvecklingsstörda jobbar i dag heltid för det mesta. Med lönebidrag eller aktivitetsersättning.

Jag fick min förtidspension 2003. Då hade man på fkassan försökt få Vingåkers kommun att omplacera mig, varför ska gudarna veta då jag jobbade på fritids och hade kunnat jobba kvar om man bara väntat tills jag blev färdigrehabiliterad. Det hann man inte och jag blev uppsagd.

Jag skickades först till Rehab på sjukhuset, sen till Loka Brunn i en månad, Ami där de trodde jag var utvecklingsstörd, och ville att jag skulle jobba på dc tryckeri för 1000 kr i månaden. Jag var gravid och fick höra att jag skulle ta abort...

Jag är inte utvecklingsstörd.

Jag är handikappad.

Jag har arbetstränat, utretts och befunnits icke arbetsför pga att ryggen och nacken är så dåliga att man inte visste om de skulle hålla för ett arbete. Jag har artros i flera stora leder. Allt detta vet ni ju. Ändå dyker det upp folk i ens närhet som anser att man är inbillningssjuk. Jag har dock röntgen bilder som styrker det jag säger.

Jag har neurologiska problem också. Som i torsdags morgon då jag fick kramper i benen pga att jag sen mars haft ont i ryggen och där svullen ärrvävnad som vuxit in i durasäcken, dvs nerverna är ihop växta med ärrvävnaden och om jag får en sträckning så kissar jag på mig och ändtarmen stänger inte och så kommer kramperna

Jag föll rakt över rollatorn när hälen försvann och jag stod på tårna. Min droppfot utan känsel råkade hamna mellan metallbromsen på rollatorn och hjulet. Där av allt blod. Tyvärr for tårna in under foten och när jag försökte trampa ner och bort krampen bröt jag stortån(igen) och en mellan tå. I går kväll hände det igen att stortån hängde så mycket att den vek sig under foten igen.

Inbillningssjuk.....

Blev en resa till vård centralen i stan. I dag är stortån röd och svart och blånaden från mellan tån är nere vid fotens början och stortån blöder än.

Sånt här händer då och då. I Brevens föll jag rakt in i det gamla elementet och har därför ribbor i pannan än. 

spinalvätskan kommer snart inte fram i nacken, då degregerar kotorna, dvs de krymper och faller ihop som vid benskörhet. 

Inbillningssjuk.

Som ung spådde jag mig hos ett medium i Örebro. Jag hade precis varit hos Rune Hallberg ortoped och fått veta hur dålig min rygg var och att den hade samma status som hos en 80 åring. Då var jag 25 år. 

Mediet sa till mig att jag var sjukare än jag visste och att mitt liv skulle bestå av smärta och sorg.

Han hade rätt, även om jag var arg när jag åkte därifrån.

Terry sa förra året att jag skulle bli frisk och dansa på stor torget.

Det kommer aldrig att hända.

Vi har förresten ingen kaffebryggare heller, som kan gå sönder.

Jag är en varannan dag människa.

En dag pressar jag mig till det yttersta, diskar, städar, tvättar eller rensar ogräs. Sen ligger jag i soffan i en till två dagar. För hela kroppen värken och benen bär mig inte.

Inbillningssjuk, arbetsskygg? Verkligen???