Början på nytt årtionde

Det blev en lång höst.
Jag gjorde ändå klart i trädgården tidigt.

Men eländet från 2018 fortsatte förra året också.
Hanna har fortfarande ingen inkomst.
Erik kommer pga olika anledningar få gå ett extra år på Kvinnersta då han helt gått in i väggen. Så fruktansvärt mycket att han fick sluta med körkortet bara veckor innan uppkörningen pga panikångest.

Jag har så svåra smärtor i nacken att jag vaknar varje morgon med en cementpelare till nacke och smärta som gör mig illamående och yr. Jag försöker låta bli morfin tabletterna men det går inte hela dagar längre.

Jag förstår nu, även om maken inte gör det att i år har vi två val, antingen skilja oss och han bor kvar eller så säljer vi huset och hittar någon utan trädgård.
Jag har inget liv längre. Smärtan har gjort mig orkeslös och isolerad.
På grund av alla tabletter har och också fått problem med magen.

Det sista som tillstötte är hälsporre på båda fötterna och med det seninflammation.

Så 2020 börjar inte dur snarare i moll. Hur ska det gå, hur länge kan man vara arbetslös och sjuk utan att ha rätt till någon form av ersättning någonstans ifrån?
Min bestämda uppfattning är att invandrare diskriminerar svenskar.

Erik behöver en praktikplats nu i vår men skolan kan inte hitta någon eftersom det krävs körkort...
Jag väntar på att få komma till ortopeden med nacken och kanske få en operation.

Vänta det är det vi ständigt gör.

2020 måste stå för förlossning. Vi måste komma på fötter, få ett liv.

Jag orkar inte mer.

När allt svänger

När jag växte upp var det flower Power. Män gick runt i mjukisbyxor av velour.
 Kvinnorna kastade BHn.
Frigörelse tiden.
Kvinnor skiljde sig, hade sex fritt och åt p-piller.

På 80-talet kom "!förverkliga dig själv". gym- tiden kom, alla skulle se snygga ut träna, knipa och springa.
90- talet kom och nu skulle alla va skit snygga. Smink sålde som aldrig förr.
Nu har vi tagit steget in i 2000-talet.

Kvinnor ställer sig upp och säger #meto. dvs sluta taffsa gubbar. Vi vill faktiskt bli behandlade som människor inte objekt.  Kvinnor blev trötta på att gå sängvägen för att komma någon vart,
men det gick för långt män åtalades och dömdes av folket för saker som kanske skett för 20 år sedan eller som då det hände var okej men sen i backspegeln vill hon se på det med andra ögon.

En undersökning min son berättade om är att nu 2019-20 är män osäkrare än någonsin på sin roll.
Kvinnor kräver bra sexliv, rätt till orgasm, rätt till jämlikhet, rätt till trygghet de vill ha en man som tjänar lika mycket eller mer än dem. De vill ha en man som är snygg, smart, social och allt som de kan komma på.

Men det finns inga såna män. Jag hade en väninna en gång som skulle ha en sån man, det fanns ingen hon fick bli utan, ingen dög. Allt fler i dag är singel...

Jag scrollade igenom Instagram i dag. Så många män som är tatuerade till vansinne, män som skriker jag är viking med skägg och långt hår.
Män söker identitet hos varann. De tränar sig fula på gym. De tatuerar sig ännu fulare långt upp på halsen, de låter håret växa och poserar i kläder man kunde tro hittats på vikingatiden.
Det är så tragiskt.


Vi dömer varann efter ras, hudfärg, utseende och yrke. Inte konstigt att ingen hittar en partner idag. Man söker inte kärleken utan en perfekt match. Den kanske inte ens finns.
För några år sedan fotade alla vad de åt nu fotar man sina strapatser. jag ser män som bestiger berg, som reser världen runt och fotar. Man vill sälja sig själv som en livsstil. Någon lägger upp bilder varje dag på sina kor, andra på sina höns, sin bil sitt hem.....


Ett rop på hjälp, SE MIG. Visst det göder en bluff marknad med människor som utger sig för att vara dem de inte är. Allt för pengar.

så vad behövs?

En rörelse jag duger, du duger. Lägg ner kraven öppna ögonen och se männen/kvinnorna i ditt liv. Sluta exponera din kropp, prata med varann!!!

Ingenting är perfekt, inte ens du. Ställ då inte det kravet på din partner. Utvecklas tillsammans, förstår hens brister och se på dem och lämna det sen.

Män i dag försvinner in i historiens dimmor i tron att det är där de ska hitta sig själva, blad vildar, barbarer och vikingar.
Men den tiden är över vi är i det intellektuella århundradet. Ändå snackar ingen. Ändå exponerar män sina kroppar som kvinnor gjort.

Du är inte din kropp, du är dina tankar och dina ord.

Det är snart vår, sträck ut din hand och bjud någon på fika. Det betyder inte att ni ska gå hem och ligga eller ens inleda en relation. det betyder bara ett möte med en annan människa, vad kan gå fel? Allt. Jaha än sen då? Gör om gör rätt nästa gång eller nästa.......

2020 måste vi börja möta varann och samtala. Vi måste sluta ställa orimliga krav på oss själva och varann.