Mitt uttåg ur Kyrkan

Först hade vi en präst som var mer buddist än präst. han tog dock väl hand om dem som var mindre bemedlade. Vart gränsen gick visste nog bara han.

Sen fick vi en ny präst som snabbt drog vidare.
De nya prästen känner jag inte.
Jag satt med i syföreningen men lämnade den då de flyttade syjuntan till dagtid och jag hade ingen bil.

Jag lämnar nu församlingsrådet. Jag blev tillfrågade av Anna-Karin igår och jag sa att hon antog rätt jag sitter inte kvar. jag röstade inte i kyrkovalet i år, för första gången någonsin.

När jag gick i kyrkan som ung i Mikaels församling tog man hand om sina medlemmar. Jag mådde dåligt och blev omsluten av min kyrka på alla håll. jag fick en plats i barnverksamheten som hjälp ledare och allt i allo. Det var prästen och fröken Frudenthal som hjälpte mig.

Jag satt ofta med på församlingsråden och andra sammankomster. Jag gick varje torsdag på nattvardsgudstjänst på söndagarna var jag hemma i Brevens.

I Brevens var gudstjänsten okristligt tidig för en sömntuta som jag så det blev inte så ofta jag gick dit. Jag konfirmerade mig inte i Asker för min pappa kunde inte köra mig dit. Men jag tog min konfirmation för Eilert Fryland på Kjesäters folkhögskola en solig vår dag i april. På Kjesäter satt jag med i Församlingsrådet under Bitte.

Väl i Odensbacken började sonen och jag åka till Asker som söndagarna. jag tycket om vår präst Ronny och Lennarts som gäst predikade ibland.

Vi fick ny präst snygg glad till det yttre...
mycket blev annorlunda bla var det slut med gudstjänster varje vecka i Brevens.
Vi fick buddistisk meditation på torsdagar istället och meditativ gång. hela konfirmationen blev en meditation. Glömd var Bibeln och Kanske också Gud.?

Ny präst som var bra men försvann..
 I samma veva blev maken arbetslös.

jag blev sjukare.

Vart tog kyrkan vägen?

Inte en blomma, inte ett ljud.

jag bad om hjälp med praktik plats till dottern som blev allt mer ledsen och orolig så hon kunde få komma ut och göra något. Nej.
Jag frågade om sommar jobb och hänvisades till kommunen där får man bara sommarjobb upp till 18 år dottern var 20.

Jag har känt mig ensam och övergiven. Jag skrev av mig i ett mail till församlingsrådet. Inget svar.
Långt senare fick jag en enkät som inte gick att svara på...

Kyrkan har blivit en arbetsplats för några få familjer.  Jag hör inte dit mina barn hör tydligen inte heller dit eftersom de inte duger att ge en praktikplats. Således kan man säga att kyrkan inte är för oss. Och därmed finns det ingen anledning för mig att sitta med i församlingsrådet.

Jag anser att man INTE ska sitta i församlingsråd, kyrkoråd mm om man inte går i kyrkan. Varför ska man vara med och styra en verksamhet man inte deltar i?

Jag vet inte men kyrkan I Asker kommer inte bli långlivad om inget görs åt svågerpolitiken. De som bestämmer går inte i kyrkan de som går i kyrkan bestämmer sällan. För övrigt är de som går mycket gamla.

Är det så här vi vill ha det?
Sen undrar man varför så många lämnar kyrkan.
Brevens kyrka haltar snart är den bara öppen för vissa högtider. Asker är det få som går om det inte blivit en markant tillströmning med nya prästen?
Flest själar går i Lännäs..

Hösten 2017

Ja ja det är lite fusk för flera bilder är från tidigare år.
Men detta är den årstid jag älskar mest. Den vår den svage kallar höst.

Färgerna den höga klara luften, doften från mark och jord.

Det är åter tillåtet att sitta ner och läsa en bok, att inte vara så aktiv, att få njuta.

 Det finns blommor som dröjer sig kvar tills froten tar dem. De strålar i en värld av mörk jord.

Somliga får jag dock vänta lite på, kärleksörten

 

För några år sedan åkte vi till Motala i höst tider och fick uppleva detta otroligt vackra.

guld värd.

Modemagasin då och nu

Vilken konstig tid vi lever i, ingenting är som det varit.
Modeller ser numera ut som färgpaletter som använts på dagis.

Makeupen ligger ut smetad lite varstans.
Man kan måla läpparna i ögonskugga och ögonskugga kan vara rouge.

Kläderna sitter korvade på kroppen och alla modeller ser ut som om de önskade sig någon annanstans. Fast det är kanske rimligt med tanke på hur illa kläderna sitter.

Förr var det onekligen en helig stund att plocka åt sig DV eller Elle i affären betala och vandra ut i höst rusket med den under armen och en kaka i en påse.
Väl hemma kokade jag kaffe dukade tände lampan över köksbordet och drog djupt efter andan.
Smuttade på kaffet, smakade kakan och slog upp den första sidan i mitt glatta magasin.

Första sidan var alltid reklam. Vackra flashiga bilder. Vackra modeller vacker bakgrund till produkten som skulle lanseras.

Annonser från Estee 'Lauder, Lancôme eller Petti Palmroth.
Åh Pettis vackra stövlar svarta med guld detaljer så snygga att man kunde kapat en arm för dem. Så dyra! men de fanns i stan och jag gick förbi för att titta. De var för dyra men vad värre var de var för smala över vaderna.

På min tid fanns Lejonet på stan, där var jag stamkund. Maria jobbade där och hon var en källa till inspiration. Sen kom Berith. Carina som jobbade där blev som en vän.

Hon visste alltid vad jag ville ha eller vad jag behövde.

Jag köpte mina första hår kammar där från Arrow dyra snygga och underbara. Dem kan jag inte använda i dag då mitt hår är för tunt, ja allt har sin tid.

Jag smuttade på mitt kaffe tog små tuggor av kakan och bläddrade med andakt i mitt magasin. Glatta sidor vackra bilder. Fantastiska reklam bilder underbara reportage

Så sitter jag här i kväll med mitt kaffe mina magasin, har unnat mig två stycken DV och en ny jag aldrig sett Daisy

Besvikelsen slår till som en käftsmäll.

Varenda modell ser uttråkad ut eller helt enkelt efterbliven. Blicken är slö och frånvarande. Posen hopplös man ser absolut inte vad hon har på sig. Några bilder är på Engelska rutor dvs kavajer kjolar mm i rutigt tyg. De bilderna är bättre men inte värst bra fotade.

Vad var det som hände? När blev en vacker bild och ett leende ansikte fel?

På min tid var reportagen om hösten makeup stora färgstarka och detaljerade. Oftast fanns märkets egen lanserings bild som uppslag i tidningen. Vissa bilder finns kvar i mitt minne därför att jag älskade dem. Som Estee 'Lauders höst makeup
någon gång i slutet på 80-talet.

Den var retro. Hon var gyllen brun i håret hade ett underbart rött läppstift, en grön kajal och rött rouge. I handen höll hon röda handskar till sin brunrutiga kavaj. Jag köpte hela makeupen och har rougen och kajalen kvar förresten finns nog nagellacket också kvar. Som tur är, är hela stilen modern i år också.

För Lancôme jobbade Isabella Rossellini så vacker att jag kunde sitta flera minuter och bara se på henne och makeupen.
Det gjorde lite ont när de tog bort henne. Idag är Viktoria Beckham för Estee Lauder, det gillar jag inte. Hon som svälter sig och är en size zero.

I kväll bläddrar jag och tittar på produkt rekommendationerna. Sidorna är gyttriga och man vet fan i mej inte vilken text som hör till vilken bild. Rörigt!

Jo det var roligare tidningar förr. Ja det fanns inte så många som idag men kvalitén var bättre. Innehållet bättre och det var gladare snyggare modeller och man såg faktiskt hur kläderna satt på kroppen.

Då var produkt utbudet begränsat, det fanns inte så många märken idag finns det en sån mängd att det är ogripbart.
Som tur är finns de gamla trygga märkena kvar Lancôme, Estee Lauder, Dior, Elisabeth Arden, Biotherm, Clinique. och Helena Rubinstein.

I höst är det modernt med grönt och vinrött. Jag älskar dessa färger mustigt varmt och vackert.


Ha en trevlig höst.